Inlägg taggade med ‘mediekonsumtion’
Finland pekar mindre
Publicerad: 17/10 10:22Ett ständigt återkommande diskussionsämne inom media är hur stort antalet Ipad-pekdatorer i Finland är. 60 000 är den senaste någorlunda pålitliga uppskattningen jag hört. Det är uppskattningsvis mindre än en fjärdedel av antalet pekdatorer i Sverige och hälften av antalet pekdatorer i Norge.
Finland, som traditionellt ansetts vara så teknikorienterat, har halkat efter. Vad beror det här på? Är våra basförnödenheter som boende och mat förhållandevis så dyra att vi inte har råd att skaffa lyxprodukter i samma utsträckning som våra grannar? Eller finns det för litet finländskt innehåll till pekdatorerna?
De flesta pekdatorer som säljs i dagens läge i Finland är Apples Ipad. Konkurrenterna som utnyttjar operativsystemet Android har inte lyckats utveckla pekdatorer som kan mäta sig med Ipad gällande användarvänlighet och tillgång till innehåll. En intressant ny konkurrent är Amazons pekdator Kindle Fire som också bygger på Android. De tidigare svartvita Kindle-läsplattorna var marknadsledare i USA och förväntningarna på Kindle Fire är därför höga. Tyvärr finns den till en början till salu bara på den amerikanska pekdatormarknaden.
Årets julhandel kommer säkert att innebära ett lyft för pekdatorhandeln i Finland. Så småningom knappar vi in Sveriges och Norges försprång. I dag erbjuder flera finländska tidningshus, bland annat Hbl, produkter för pekdatorn. Under nästa år kommer vi att se att allt fler tidningshus satsar på pekdatorn. De nya pekdatorprodukterna kommer att skilja sig mer från papperstidningen än de produkter som finns i dag.
Publicerad i Hbl 1.10.2011, kolumnen Digitala Medier
Internet lika viktigt som luften vi andas
Publicerad: 23/09 15:03Enligt en ny global undersökning gjord på uppdrag av Cisco anser mer än hälften av dagens unga vuxna att internet är en basförnödenhet. Det är lika viktigt att ha tillgång till internet som till luft, vatten och mat. Utan att ha läst hela undersökningen är det svårt att veta vad resultaten egentligen pekar på i praktiken. Naturligtvis ska vi inte försöka bortförklara dem, men alla undersökningsresultat ska alltid ställas i perspektiv till vår egen tillvaro. Som lösryckta statistika är de inte mycket värda.
Finska mediesajten Mediaviikko lyfte fram undersökningen med rubriken ”De traditionella mediernas betydelse för unga har rasat”. När man läser vidare ser man att det resultat som har rasat är dagstidningarnas ställning som primära informationskälla för ungdomarna. Det är väl ingen nyhet? Åtminstone inte när vi uttryckligen tänker på nyheter. Dagstidningens uppgift i nyhetsväg är inte numera att berätta att något hänt, utan att sätta händelsen i ett sammanhang. Det är kanske inte så farligt att inte uppfattas som den ”primära informationskällan”? Läser man dessutom in annat än bara nyheter i ordet ”information” så är det alldeles självklart att internet slår dagstidningen 10-0. Internet är ju så mycket mer än bara nyheter. Information på internet handlar om allt från bibliotekets öppethållningstider till Wikipedia-artikeln om Yxpila* till andra resenärers åsikter om hotellet man tänkt bo på under semestern. Men om vi talar bara om nyheter på internet, så skulle det vara intressant att veta hur många som uppfattar ett mediebolags webbsajt som den primära informationskällan?
Medievärlden förändras och vi förändras med den. Det handlar inte om att krampaktigt fortsätta vara det vi varit tidigare, utan det handlar om att hitta en ny plats i ett nytt medielandskap. Internet är en viktig del av det, men inte på bekostnad av papperstidningen, utan vid sidan av en ny form av papperstidningen.
*Jag och några kolleger var idag på studiebesök till hamnen i Karleby. Hamnen ligger i stadsdelen Yxpila och någon i sällskapet undrade om Yxpila varit en egen kommun någon gång. En snabbkoll på mobil-Wikipedia berättade oss att så inte är fallet.
Sex minuter
Publicerad: 31/08 12:15TV-tittarens uppmärksamhet lär vara i sex minuter. Om det inte var sjätte minut händer något spännande så byter man kanal, eller slutar titta. Det här berättade en tv-strateg nyligen för mig.
Jag tycker det låter som en otroligt kort tid. Kan det faktiskt vara så att vi bara orkar följa med något i sex minuter och sedan tryter orken? Om det här är sant för tv:n (vilket det säkert är, de har väl mätt noggrant), finns det då ett motsvarande fenomen för tidningen? Eller en webbsajt?
Hur ofta måste det finnas rubriker eller bilder som förnyar ditt intresse, för att du inte ska slänga tidningen i hörnet och sucka djupt över att den inte innehåller något intressant? Om vi nu tar Hbl som exempel, så räcker det med att det i Nyheter-delen (den blåa) finns ett par riktigt intressanta artiklar för att du ska orka bläddra igenom delen? Och gäller samma för Mitten (aubergine) och Sporten (gul)?
Hur är det med webben då? Vi vet att våra webbläsare ofta stannar mer än tio minuter i taget på sajten, vilket är riktigt bra för en nyhetssajt. Undrar just hur många intressanta artiklar det krävs för det?
Läser ni sådant som ni tycker är tråkigt?
Det sociala nyhetsflödet
Publicerad: 08/08 14:01Jag stötte på en intressant diskussion om sociala medier och nyheter häromdagen. Det var Anette Novak, chefredaktör för Norran, en dagstidning i Skellefteå i norra Sverige, som på Facebook ställde en fråga om nyheter i sociala medier: ”…konstaterar att sociala medier blir en allt viktigare del av redaktionens intake. Vad säger ni- något glimtar förbi på FB/Twitter och sen får man hela historien på sajten eller i tidningen. Funkar det? ”
De flesta som deltog i diskussionen tyckte att det funkar – det är vardagsmat för de flesta redaktionerna att lägga ut några länkar per dag och på så sätt uppmärksamma publiken om vad man skrivit. Och som läsare är det naturligt att klicka på länken, om man är intresserad – och låta bli om man inte är det. För tidningshusen är de sociala medierna ett sätt att vara närvarande där var läsaren är. Läsaren själv bestämmer vilka nyhetssajter ska vara en del av hans/hennes flöde. Om du vill se vad HBL länkar på Facebook så lägger du till HBL i ditt flöde genom att leta reda på HBL:s sida och sedan klicka på ”Gilla”. På Twitter letar du reda på hblwebb och väljer follow. Om du inte vill ha HBL i ditt flöde så låter du naturligtvis bli.
För läsaren blir nyheterna i de sociala medierna ett lätt sätt att få de nyaste snackisarna levererade under dagens lopp. Samtidigt ser man vad andra som gillar HBL eventuellt ha kommenterat, i bästa fall blir kommentarerna en mini-insändardebatt med kommentarer för och emot.
Sen finns det då den andra typen av nyhetslänkar, den som ens egna vänner på FB eller personer man följer på Twitter delar med sig. Ibland ser man att länken gått vidare många omgångar innan man själv får den. Tack vare sina vänners länkar snubblar man över de mest varierande nyheter – somliga intressantare än andra, somliga seriösare än andra.
Vännernas nyhetslänkar är lika varierande som vännerna själva. Medan en del vänner alltid länkar till nöjesnyheter håller andra sig till mera seriösa nyheter. Gemensamt är att alla länkar till nyheter som de tycker att deras vänner bör läsa. Det sociala nyhetsflödet berikar ens eget val av nyheter. Nyheter man aldrig själv hittat eller valt att klicka på blir lästa för att det är en vän som presenterar dem för en. Och det samma gäller bloggartiklar och internetsidor överlag.
De sociala medierna har blivit en etablerad del av mångas vardag, och det ska bli spännande att se vilken roll de får för nyhetsproduktionen och –konsumtionen. Risken ur läsarsynvinkel är att man får ett alltför slumpmässigt urval nyheter presenterade för sig om man bara läser det ens vänner uppmanar en att läsa. Risken för nyhetsredaktionen är att man börjar skriva nyheter ämnade att ”gillas” och på kuppen förlorar den journalistiska objektiviteten.
Båda scenarierna känns som tur avlägsna i dagens läge. Nyhetskonsumenterna läser annat än bara länkade nyheter och dagstidningarnas redaktioner gör gedigna nyheter på basen av journalistiska val. Men kanske faran lurar bakom hörnet, vad tror du?
Vad gör man egentligen med en iPad?
Publicerad: 03/08 11:02Det är en fråga som jag får höra med jämna mellanrum. Somliga är genuint nyfikna, andra ställer frågan närmast för att kunna påpeka att de minsann klarar sig utan en. I mitt förra inlägg berättade jag vad jag gör med min padda men eftersom det bara handlade om mina personliga åsikter så är det dags för en titt på vad andra gör med sina surfplattor. Och då talar vi surfplattor överlag, inte bara iPad.
Det finns en hel del forskning om vad amerikanerna gör med sina plattor, men inte så mycket om vad européerna gör, än mindre om vad finländarna gör. I stora drag använder säkert vi finländare våra plattor på samma sätt som amerikanerna så vi får nöja oss med deras undersökningar en tid till.
Enligt en undersökning gjord av Mintel och presenterad på webben av Mashable har var tionde amerikan en surfplatta eller en läsplatta. De flesta som köper plattorna är unga välbärgade män. Men även barnfamiljer köper plattor mer än befolkningen i genomsnitt. Surfplattorna används närmast till att surfa med, se på fotografier med, skicka epost, lyssna på musik och spela spel. Det mesta handlar alltså om nöje.
Enligt en brittisk undersökning har användningen av bordsdatorer gått ner med 35 % och användningen av bärbara datorer gått ner med 39 % hos dem som har en iPad. De allra flesta använder sin padda dagligen och fler än hälften använder den minst en timme om dagen. Ipaden används såväl i vardagsrummet, köket som i sovrummet och var femte brittiska manliga iPad-ägare använder sin padda även på toaletten…
Både i USA och Europa rapporteras alltså att användarna har hittat många olika användningsområden för sina surfplattor och att tiden man spenderar på iPaden är relativt lång. Det skulle vara intressant att se tillförlitliga siffror för Finland och se vad plattorna konkurrerat ut tidsmässigt sett. Tv? Böcker? Kvällspromenaden?
Surfplattorna tävlar med såväl läsplattor, datorer, spelkonsoler och smartmobiler om marknadsandelar. Det återstår att se hur marknaden tar emot plattorna i det långa loppet, om plattorna konkurrerar ut hemmadatorerna eller inte.
Jag tror att surfplattorna kommer att konkurrera ut hemmadatorerna till och med inom en rätt kort tid hos dem som närmast använder sin dator till att läsa epost, surfa på webben och sköta ärenden. Men hos dem som använder datorerna till tunga spel och programmering, eller till att skriva långa texter med kommer inte surfplattan att konkurrera ut den ”riktiga” datorn ännu på länge, det är den inte tillräckligt effektiv till.
Reflektioner över min iPad
Publicerad: 29/07 17:09Jag har haft min iPad i ganska exakt ett år nu. I ett års tid har paddan följt mig överallt. Den har sin egen dygnsrytm. Om natten ligger den i laddning hemma, på dagen bor den i min handväska om jag inte använder den. Om kvällarna hänger den oftast i soffan med mig och om jag åker en längre stump bil, buss eller tåg så läser, spelar eller surfar jag med den.
På min iPad finns 182 applikationer. Etthundraåttiotvå!?
Jo. Jag kollade just. Bra om jag använder en tiondel regelbundet… Det är otroligt! Visserligen finns det en hel del appar på den som jag laddat ner i arbetssyfte, för att kolla hur de funkar, men sen egentligen inte använder. Till den här kategorin hör Die Welt, Wired, Nordlys, La Stampa och många fler. Och så finns det förstås en hel del spel, en del som jag laddat ner för egen del och så sådana som mina barn önskat. Bland mina favoritspel finns Osmos HD, Angry Birds och Carcassonne. Kolla förresten grejen om den japanska tanten på 99 år som spelar nintendospel dagligen.
Jag läser en hel del böcker på iPaden också. Mest blir det engelska deckare på Kindleapplikationen. Men det finns flere andra appar också: Otavas nya luekirja.fi, Kobo, iBooks, Stanza m.fl.
I nyhetsväg finns det coola aggregatorer som t.ex. Flipboard eller Zite. Aggregatorerna samlar ihop olika nyhetssajters flöde (rss) och presenterar det sedan på sitt eget sätt. I Flipboard kan man t.ex. följa med Hbl:s facebook aktiviteter (klicka på bilden intill så ser du en större bild). Och de egna kompisarnas fb-statusuppdateringar i FlipBoard-format är faktiskt ganska cool!
För nyheter använder jag ändå allra mest den vanliga webbläsaren, även på paddan. Det är så bekvämt att surfa omkring på webben och kolla vad som skrivs på olika sajter. Vilka sajter det blir beror på vad som hänt i världen. Den senaste veckan har det blivit mycket vg.no och nrk.no. Undantaget till webbsurfandet utgörs av HS-appen och eHBL-appen, för det är tidningar som jag annars också läser som tidningar, så det känns naturligt att läsa även det mer gedigna paket som apparna erbjuder än att bara läsa hs.fi och hbl.fi.
Hur använder du din iPad/surfplatta? Läser du nyheter på den? Hur skulle din önskenyhetsapp se ut?
