Trevligt att träffas!

Publicerad: 30/10 14:45

Förra veckoslutet var det bokmässa i Helsingfors. På plats var också vi från Hbl, med en avdelning med ett digert program. De flesta programpunkterna var välbesökta av er läsare men om du missade hela bokmässan eller någon viss programpunkt så hittar du dem här. Själv var jag på plats på fredag kväll och söndag förmiddag och hade glädjen att komma till tals med många av er läsare – tack till er alla för de trevliga pratstunderna!

På mässan passade vi också på att ställa några frågor till er läsare, för att ”ta tempen på er” gällande dagstidningar och pekplattor. Drygt hälften av er som besökte vår monter har redan egna pekplattor och många hade prövat på att läsa Hbl eller någon annan dagstidning. De flesta tyckte att pekplattan sitter bra då man åker på resor eller till stugan och visst är det så – en kopia på den tryckta tidningen är lätt att hitta i när allt ligger på samma ställe som man är van vid från pappret.

För en del mässbesökare kändes pekplattan ännu väldigt främmande, man är kanske rädd för att ha sönder den eller för att inte kunna använda den. Men många som ännu inte prövat är nyfikna på vad plattan kunde ge dem: ”Kunde vara intressant att pröva o se vart vår tidningsvärld är på väg” sade en kvinnlig läsare, medan en annan mässbesökare höll fast vid den traditionella tidningen: ”Vill egentligen inte lära mig. Ingenting går upp mot en papperstidning.

Nästa år är det bokmässa igen – kom gärna till vår avdelning och berätta vad ni tycker om våra produkter, såväl de digitala som papperstidningen – vi vill väldigt gärna höra era åsikter!

Tidningsälskare utan plattor

Publicerad: 26/08 15:31

De allra trognaste tidningsläsarna är mogna personer med oftast rätt hyfsad privatekonomi. Barnen har flyttat hemifrån och bostadslånet börjar vara betalt. Så man skulle tycka att just den här gruppen försett sig med surfplattor som man kan ta med sig till vintersemestern i Thailand eller Spanien och till sommarstugan ute på kobben för att kunna surfa på webben och läsa sin dagstidning.

Men så är det inte, de allra trognaste tidningsläsarna har sämst med plattor. Och däri ligger en utmaning för oss tidningsbolag, om vi på sikt tänker oss att papperstidningen inte kommer att distribueras i pappersform mera. Vi kan ju inte riskera att tappa de trognaste av våra läsare, det skulle vara som att såga av den gren vi sitter på. För bara en dryg vecka sedan sade KSF Medias vd Henrik Johansson att han inte tror att Hbl distribueras i pappersform år 2020. Om sju år. Jag, som älskar papperstidningen även om jag läser mina morgontidningar på iPad, vill inte riktigt tro att vi inte skulle ha någon papperstidning alls om sju år. Däremot är ett troligare scenario att tidningen till exempel utkommer i pappersform bara i ett begränsat område nära tidningens utgivningsort eller enbart till veckosluten. Det finns två tankegångar som stöder det här:

1.  Tidningsdistributionen är alldeles för dyr för att det ekonomiskt ska löna sig att distribuera tidningen till orter som ligger långt borta. I Sverige har en del tidningar börjat med extra distributionspålägg (senast ut är Dagens Nyheter) också för inrikesprenumerationer, ju längre bort du bor från utgivningsorten, desto mer betalar du. Tyvärr har det enligt hörsägen haft negativ effekt på tidningsupplagorna (inte på DN utan på andra bolag som testat det). En liknande reaktion fick vi också av våra egna läsare på Åland för några år sedan innan vi startade med vår läsplatteprojekt där, 40 % av läsarna meddelade att de hellre säger upp sin tidningsprenumeration än betalar ett portotillägg. Det verkar som om tanken om att en tidningsprenumeration inte ska få variera i pris beroende på var i landet man bor sitter djupt rotad.  Då blir kanske det enda alternativet att distribuera tidningen digitalt till läsare som bor längre borta.

2. Många läsare hinner inte mera läsa sin tidning på vardagarna lika ingående som på veckosluten. De som hittat till surfplatteversionerna av tidningen läser den kanske på bussen eller tåget eller under lunchrasten på jobbet. (Fast här måste jag konstatera att det visserligen också finns en nisch för surfplatteversionen hos dem som har en bråd morgon hemma med barn som ska iväg till skola eller dagis och har en postlåda som ligger utomhus – tidningen ”dimper ju ner” på plattan i ett radhus/egnahemshus på samma sätt som den dimper in genom brevinkastet i ett höghus. Då hinner man kanske snabbt ögna igenom tidningen även på vardagsmorgnar.) Men allt fler läsare läser tidningen enbart på veckoslut och klarar sig bra med nyheter via internet, radio och tv på vardagen. Därmed minskar vardagsupplagorna och enhetspriset för tryck och distribution går upp. Så att ge ut tidningen i digital form  på vardagarna också för den minskande mängden vardagsläsare är ekonomiskt mycket lönsammare än att ge ut den i pappersform.

Ingen av oss har förstås en kristallkula att kolla upp framtiden i, men jag tror att vi i första hand kommer att se ”papperslösa” vardagar och först någon gång, betydligt längre i framtiden än 2020, en helt papperslös dagstidning. Och det här i första hand för att papperstidningen ÄR en bra produkt, läsarna vill ha tidningen i pappersform på veckosluten. Många (de flesta?) läsare skulle välja att ha tidningen i pappersform alla dagar, men om ekonomin inte går ihop måste vi tidningshus kanske börja strypa pappersdagarna. Så utmaningen är att få våra papperstrogna läsare att hitta till de digitala produkterna. Jag utmanar just dig som läser det här att pröva på att läsa tidningen på en platta. Jag tror du kommer att märka att tidningen är alldeles okej också på plattan, i många fall till och med bättre, då den går att ta med överallt (och det utan extra distributionstillägg).

Internet är inte boven i dramat

Publicerad: 15/08 14:09

Den minskade konsumtionen av dagstidningar ska inte tillskrivas internet. Det är inte internet som gör att folk läser mindre dagstidning än tidigare. Det är vårt jäktiga liv som kör över dagstidningen. Detta enligt en skotsk mediekonsult vid namn Jim Chisholm som talade vid en mediekonferens i Bangkok i sommar. Chisholm menade att trots att allt flera läser sina nyheter via webben är det inte de snabba nyheterna som äter papperstidningsläsandet utan det att vi nuförtiden fyller vår fritid med så många aktiviteter att vi helt enkelt inte har tid för papperstidningen. Det här syns också i upplageutvecklingen i Finland. Tappet var stort redan innan alla nyhetssajter på internet.

 

Att välja bort dagstidningen och fylla tiden med andra aktiviteter är kanske inte ett medvetet beslut för alla, men när man är allt mer jäktad så nöjer man sig lätt med snabba nyheter på webben eller med att bara lyssna på nyheterna på radion eller tv. Man nöjer sig med mindre. Det är inte samma sak att läsa en tidning som att skumma igenom webbnyheter. Visst finns det mycket innehåll på webben, men (de allra flesta) konsumenterna har inte tagit det till sig. Skulle nyheterna på internet vara ett fullvärdigt substitut för papperstidningen så skulle konsumtionsmönstren också vara liknande. Men det är det inte. De flesta som läser en papperstidning läser den i 20-30 minuter och läser minst hälften av innehållet, många läser så gott som allt. På webben är skummar många bara igenom första sidan på webbsajten och de som läser ”mycket” läser några artiklar.

 

Webben fyller ett helt annat behov än dagstidningen, webben ger de snabba nyheterna medan dagstidningen är den som samlar det som är viktigt och lägger det i ett sammanhang. Fast det här visste vi ju redan. Frågan ur ett mer samhälleligt perspektiv är om samhället mår bra av att individerna väljer bort förklaringen och bara nöjer sig med rubriker. För samhället är det viktigt att medborgarna är tillräckligt välinformerade för att kunna bilda sig uppfattningar om aktuella ämnen.  För mediehusen, som i de flesta fall är ute efter ekonomisk vinning, är det egentligen egalt om läsarna läser en papperstidning eller om de läser innehållet på webben eller på en surfplatta eller någon annan framtida plattform. Det viktiga är att läsarna läser. Och att de engagerar sig tillräckligt med innehållet för att vilja betala för det och för att attrahera annonsörer.

 

Att lägga ut fler artiklar på webben är inte allena saliggörande. Trots att det finns en hel del innehåll på webbsidorna redan idag läses det inte närmelsevis lika mycket som innehållet i papperstidningar. Vad ska mediehusen då göra för att få läsarna att läsa mera igen? Engagera läsarna. Engagera läsarna oberoende av vilken plattform läsaren väljer att läsa sitt innehåll på.  Mediehusen måste bevisa för läsaren att de är relevanta för honom/henne, att det lönar sig för honom/henne att lägga en kvart till om dagen på medieinnehåll av hög kvalitet. Mediehusen måste lära känna sina läsare och sin målgrupp bättre. Vad är viktigt för dem? Vad vill de att vi skriver om? När och hur vill de läsa innehållet? Hur ska det presenteras? Speciellt viktigt är det att hålla koll på de personer som hör till målgruppen men valt att inte läsa mediehusets produkter. Varför läser de inte? Vad gör de i stället? Det kan ibland handla om att skapa nya produkter, men det kan också handla om att tydliggöra nyttan med de produkter som finns.

 

Att vinna tillbaka tiden som i dagsläget läggs på annat är ingen lätt match. Att bevisa åt någon som tidigare valt bort en produkt att produkten nog är värd en chans till är inte heller lätt. Eller att skapa helt nya konsumtionsmönster på webben. Men ska mediehusen överleva är det just det de måste göra.

 

 

 

 

Fler apparater – mer konsumtion

Publicerad: 24/06 09:59

Har du både en smartmobil och en surfplatta? Och kanske läser du nyheter också via en dator? Har du märkt att din nyhetskonsumtion ökat?

Enligt en färsk global undersökning som Reuters Institute gjort ökar nyhetskonsumtionen i takt med antalet apparater man har till sitt förfogande. Fler apparater betyder mer frekvent nyhetskonsumtion och att man totalt sett konsumerar mer nyhetsmaterial. Var tredje person använder minst två digitala apparater för att läsa nyheter. För de flesta nyhetskonsumenter handlar det om mobilen och datorn. Var tionde använder tre eller flera apparater för att läsa nyheter.

I och med att nyheterna de senaste åren har hittat in i mobilen har nyhetskonsumtionen ändrat karaktär. Den sker allt mer i realtid, oberoende av tid och rum. Läsarna vill kunna kolla nyheterna när som helst och få de färskaste nyheterna genast. För nyhetssajterna betyder det här att innehållet måste uppdateras allt oftare. Många sajter har också hoppat på trenden med livesändningar och chattar kring pågående stora händelser såsom Maddes bröllop, viktiga sporthändelser och t.ex. Eurovision Song Contest.

Enligt Reuters undersökning är också viljan att betala för innehållet på uppgång. I USA, som är något av en föregångare jämfört med Europa när det gäller omstruktureringen av mediebranschen, uppger redan 16 % att de betalat för digitalt nyhetsinnehåll den föregående veckan. Alltså inte bara betalat någon enstaka gång för länge sedan, utan alldeles nyligen. Siffran i Europa ligger än så länge på några enstaka procent, men kommer säkert att gå upp. I Europa har nyhetskonsumtionen via surfplattor fördubblats på mindre än ett år, och enligt Reuters betyder ju fler apparater mer konsumtion och antagligen därmed också så småningom ökad betalningsvilja.  Reuters Institutes rapport hittar du här.

Det har i många år talats om att papperstidningarna så småningom blir mer något av en lyxvara. Att papperstidningen kommer att vara produkten för de personer som vill läsa mer i detalj om händelserna i världen. Många har förutspått att papperstidningen kommer att bli mer av en veckotidning och utkomma mer sällan. Det är inte så svårt att tro numera när man ser på dagens nyhetskonsumtion. Att på morgonen läsa små notiser i tidningen om saker som kablats ut i såväl etermedia som på internet föregående kväll känns onekligen gammalt. För den som konsumerar nyheter digitalt är det helt onödigt med s.k. snabba nyheter i papperstidningen. För oss digitaliserade borde papperstidningen ge fördjupningen till det vi redan vet att ha hänt, förklara samanhanget och konsekvenserna. Och visst gör den det redan i alla de längre reportage som varje tidning också innehåller. Att det sedan finns en mängd notiser som  många av oss redan hört om måste vi ha överseende med – för alla är inte ännu digitaliserade. Alla läser inte de snabba nyheterna på internet eller på mobilen. För dem är den lilla notiser en nyhet ännu på morgonen då man slår upp tidningen till morgonkaffet.

Njut av sommaren, för nu är den här – och har du semester uppmanar jag dig att lämna mobilen ifrån dig alltid då du kan. Koppla av litet, strunta i det snabba nyhetsflödet för några timmar och gå ut i vår vackra natur och njut! Det tänker jag göra när jag blir ledig.

 

 

Fågel Fenix

Publicerad: 30/04 12:02

Jag fick idag frågan om jag tror att dagstidningarna faktiskt är ett sjunkande skepp. Det är naturligtvis den stora frågan som många inom branschen är rädda att ta tag i på allvar. Vem vågar vara den första som ropar högt ”Vi sjunker – rädda sig den som rädda sig kan!”? Man vill ännu tro att de gamla businessmodellerna håller, att snart, alldeles snart, vänder konjunkturen och våra annonsintäkter kommer att stiga igen. Man vill också tro att upplagetappet som det talas så mycket om dessa dagar, senast förra veckan i Yles nyhetssändningar, kommer att plana ut. Men kommer annonsintäkterna att återvända? Kommer pappersupplagan att landa på någon viss nivå och sedan hållas där?

Det är farligt att inte se sanningen i vitögat. Vi måste våga inse att vi står inför en så stor strukturförändring att det inte mera är möjligt att bara hoppas på att allt blir bra då konjunkturen svänger.

Vi sjunker. Och vi måste inse det. Vi sjunker om vi inte klarar av att identifiera hur dagens (och morgondagens) mediekonsumenter vill ta del av vårt innehåll. Mediekonsumenterna idag står inför ett enormt utbud av olika typer av innehåll, levererat i olika kanaler. Vill man så kan man lyssna på radio, se på tv eller film eller ta del av dagstidningsinnehåll med vilken apparat som helst. Varje mediehus, må så vara dagstidning, reklam-tv eller public service, måste känna sin målgrupp på pulsen och ta reda på hur innehållet bör serveras. Vi måste våga dö litet för att kunna återuppstå som Fågel Fenix, i ny skrud med sikte på framtiden. Det som har varit är inte mera. Det finns ingen återvändo till den svartvita broadsheet-tidningen. Det finns ingen återvändo till enbart tablåbaserade tv-sändningar. Det finns ingen återvändo till monopol på nyheter.

Däremot har vi en strålande framtid framför oss med ett enormt utbud av innehåll i olika vackra former och färger. Nyheter producerade av skickliga journalister i skrift, bild och ljud. Korta snabba nyheter och långsammare mer analyserande nyheter. Vi måste bara våga se framtidens mediehus som en supermarket med otaliga produkter på hyllorna som kunden kan plocka åt sig själv i precis den kombinationen han eller hon önskar. Och för den som så önskar; en färdigt packad matkasse med ett urval produkter och recept som garanterar en god middag – eller en givande medieupplevelse!

 

 

 

Duktiga studerande!

Publicerad: 19/04 15:12

På torsdag samlades 150 studerande på Handelshögskolan vid Åbo Akademi för att presentera hur de tror framtidens mediekonsumtion ser ut. Uppdraget var att på basen av föreläsningar och insamlad information, egenhändigt gjorda intervjuer och workshopar kring framtidsscenarier och storytelling ta fram en vision för framtiden och samtidigt komma med rekommendationer åt HBL om hur vi bör förbereda oss för framtiden. Studerandena använde alltså HBL som case och i egenskap av uppdragsgivare var jag på plats för att höra resultaten.

Framtidsvisionerna hade ett spann på 5, 10 eller 15 år. Det var spännande att se att en del av grupperna ansåg att papperstidningen är passé redan om fem år medan andra trodde den finns kvar ännu om 15. Gemensamt för gruppernas tänk var ändå att de flesta trodde på en allt mer digitaliserad värld och att stora delar av mediekonsumtionen kommer att ske ”on the go”,  då mediekonsumenten är på väg från en plats till en annan. De allra flesta uppmärksammade också behovet av allt mer personifierad information och tänkte sig att framtidens mediekonsument inte nöjer sig med att betala för sådant som han/hon inte använder. Hur själva medieprodukten än kommer att se ut så ska det vara möjligt att få en skräddarsydd tjänst.

Uppdraget var inte att visionera framtida medieapparater, men i mångas visioner fanns modernare versioner av läsplattan, smarta speglar, Google Glasses, interaktiva bord (de är här i sommar!), smartmobiler, ihopvikbara plattor, smarta bilradion mm. Det viktiga skulle ändå vara att oberoende av vilken apparat mediekonsumenten använder så är innehållet skräddarsytt. Det ska också gå att börja läsa/lyssna/titta på en apparat och senare fortsätta på en annan, utan att själv behöva bläddra fram till rätt ställe – tjänsten ska hålla reda på vad man redan läst och vad som eventuellt uppdaterats sedan senast.  Nyckelordet här är smidigt!

Jag är väldigt imponerad över det studerandena presenterade och vi kommer definitivt att lägga en del av det bakom örat när vi tar vår utveckling framåt. Bra jobbat!

 

 

Vem glömde designen?

Publicerad: 27/02 11:36

För tre år sedan fanns det inte en enda Ipad- eller Androidapp. Men hösten 2010 började de dyka upp. Precis som med andra produkter, kan jag tänka mig, var glädjen över att komma igång och få själva produkten ut på marknaden så stor att man inte riktigt tänkte på emballaget.

Det senaste 1-1,5 åren har apparna redan varit business as usual. Alla har appar. Tidningar, banker, tv-program, resebyråer, bokförläggare osv. För att inte tala om alla spel och appar som försöker ersätta våra vanliga dataprogram för skrivande, fotande, bildediterande m.m.

Tidningsapparna har kommit in i en tidsera där det inte bara räcker med att ha tidningen tillgänglig på Ipad utan det ska vara också webbnyheter, väder, webb-tv och annat i appen. Men här har det plötsligt tagit slut på designglädjen. Så här ser de flesta ut:

 

 

Inte så värst snyggt eller? Någonstans på vägen glömde man bort att också den första ingångssidan kunde se trevlig och inbjudande ut.

 

Men ett snyggt exempel finns i belgiska deStandaard, som har en Ipad-app där man kan välja mellan en pekdatoranpassad version och en ”pdf-version” (inget internetinnehåll alltså, men ändå en ”kiosksida” där man ska välja vad man vill läsa härnäst). Tre huvudnyheter roterar bakom den delvis transparenta navigationsbalken till höger:

Vem vill öppna sin tidning på morgonen och mötas av en nattsvart sida med små tidningsminiatyrer och ett tråkigt rss-flöde? Inte jag åtminstone. Så upp till bevis alla tidningshus – vi kan bättre!

 

 

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • april 2017
    M T W T F S S
    « Oct    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • Etiketter

  • Kategorier