Inlägg taggade med ‘Twitter’

Kort är bäst

Publicerad: 12/09 16:13

Världens minsta lokaltidning. Så kallar grundaren Krister Leimola sin ”Jmini”-sajt, en online lokaltidning för Jönköping, som öppnat idag.

Leimola säger till Medievärlden att han är övertygad om att sajten kommer att bli en succé: ”Läsarna vill bara ha koll på läget. Är det för långa grejer blir de bara stressade. Det är därför Twitter är så populärt.”

Är det så – är ni trötta på att läsa långa texter?

Det sociala nyhetsflödet

Publicerad: 08/08 14:01

Jag stötte på en intressant diskussion om sociala medier och nyheter häromdagen. Det var Anette Novak, chefredaktör för Norran, en dagstidning i Skellefteå i norra Sverige, som på Facebook ställde en fråga om nyheter i sociala medier: ”…konstaterar att sociala medier blir en allt viktigare del av redaktionens intake. Vad säger ni- något glimtar förbi på FB/Twitter och sen får man hela historien på sajten eller i tidningen. Funkar det?

De flesta som deltog i diskussionen tyckte att det funkar – det är vardagsmat för de flesta redaktionerna att lägga ut några länkar per dag och på så sätt uppmärksamma publiken om vad man skrivit. Och som läsare är det naturligt att klicka på länken, om man är intresserad – och låta bli om man inte är det. För tidningshusen är de sociala medierna ett sätt att vara närvarande där var läsaren är. Läsaren själv bestämmer vilka nyhetssajter ska vara en del av hans/hennes flöde. Om du vill se vad HBL länkar på Facebook så lägger du till HBL i ditt flöde genom att leta reda på HBL:s sida och sedan klicka på ”Gilla”. På Twitter letar du reda på hblwebb och väljer follow. Om du inte vill ha HBL i ditt flöde så låter du naturligtvis bli.

För läsaren blir nyheterna i de sociala medierna ett lätt sätt att få de nyaste snackisarna levererade under dagens lopp. Samtidigt ser man vad andra som gillar HBL eventuellt ha kommenterat, i bästa fall blir kommentarerna en mini-insändardebatt med kommentarer för och emot.

Sen finns det då den andra typen av nyhetslänkar, den som ens egna vänner på FB eller personer man följer på Twitter delar med sig. Ibland ser man att länken gått vidare många omgångar innan man själv får den. Tack vare sina vänners länkar snubblar man över de mest varierande nyheter – somliga intressantare än andra, somliga seriösare än andra.

Vännernas nyhetslänkar är lika varierande som vännerna själva. Medan en del vänner alltid länkar till nöjesnyheter håller andra sig till mera seriösa nyheter. Gemensamt är att alla länkar till nyheter som de tycker att deras vänner bör läsa. Det sociala nyhetsflödet berikar ens eget val av nyheter. Nyheter man aldrig själv hittat eller valt att klicka på blir lästa för att det är en vän som presenterar dem för en. Och det samma gäller bloggartiklar och internetsidor överlag.

De sociala medierna har blivit en etablerad del av mångas vardag, och det ska bli spännande att se vilken roll de får för nyhetsproduktionen och –konsumtionen. Risken ur läsarsynvinkel är att man får ett alltför slumpmässigt urval nyheter presenterade för sig om man bara läser det ens vänner uppmanar en att läsa. Risken för nyhetsredaktionen är att man börjar skriva nyheter ämnade att ”gillas” och på kuppen förlorar den journalistiska objektiviteten.

Båda scenarierna känns som tur avlägsna i dagens läge. Nyhetskonsumenterna läser annat än bara länkade nyheter och dagstidningarnas redaktioner gör gedigna nyheter på basen av journalistiska val. Men kanske faran lurar bakom hörnet, vad tror du?

Twitter och FB en fara för demokratin?

Publicerad: 03/06 14:34

I Sverige är var femte ung mellan 16 och 29 år redo att sälja sin röst till den kandidat som ”erbjuder en mindre summa pengar eller annan gåva”. Var fjärde ung anser också att ”det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagen eller val”. Läs diktatur.

Av hela den svenska befolkningen är motsvarande andel 7 %. Resultaten kommer från den senaste World Values Survey-undersökningen i Sverige. Läs hela debattartikeln på Dagens Nyheters sajt här.

Som en jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra är 9 procent i Ghana – ett land där den vetenskapliga litteraturen ofta menar att demokratin undermineras av att det ”bara handlar om pengar”.

Staffan I. Lindberg som skrivit debattartikeln och utfört forskningen säger att: ”Det är viktigt att notera att denna grupp unga inte är extremister utan kommer från alla politiska partiers sympatisörer. De har jobb och grundläggande utbildning i ungefär samma utsträckning som andra och samma grad av förtroende för institutioner som kyrka, universitet och försvar och olika typer av organisationer. De är varken mer eller mindre villiga att vara aktiva i olika former av protester och demonstrationer.”

Det som skiljer de unga som inte bryr sig om demokratin från de andra är att de inte läser dagstidningar eller ser på tv:s nyhetssändningar. De förlitar sig på det de läser på Twitter och Facebook.

Så för att ställa det hela på rätt köl igen så bannlyser vi allt mikrobloggande? Naturligtvis inte. Det är inget fel på mikrobloggar i sig. Det som behövs är källkritik och bredare medievanor hos de unga. Den bollen går till de unga själva, föräldrarna och skolan. Och så måste vi medier se oss själva i spegeln. Vi har ett samhälleligt uppdrag som Helsingin Sanomat konstaterade i sin läsvärda ledare förra lördagen (även om de vinklar in det hela på momsfriheten). Så om de unga inte är intresserade av de produkter vi erbjuder idag måste vi hitta något annat som intresserar. Det är viktigt för demokratin och vårt samhälle, inte bara för vår egen överlevnad. Ju snabbare jorden snurrar desto mer behövs journalister för att tolka det som sker och för att berätta det åt medborgarna i vår demokrati.

Hur stor är andelen finländare som är villiga att sälja sin röst?

 

Papperstidningen är ohjälpligen efter då det gäller att rapportera i realtid. Även webbsidorna är långsamma i sn rapportering. Det inser man speciellt i krissituationer som den vi har i Nordafrika just nu.  För den språkkunnige är den snabbaste kanalen Twitter, Bambuser eller Youtube.

Knappra in t.ex. ”Egypt”  på Youtube och välj de videon som är uppladdade det senaste dygnet. I skrivande stund är de 3800 st.

Egypten-flödet på Twitter är så snabbt att man omöjligt kan följa med allt, nya tweets ofta flere gånger per sekund:

Den egyptiska regeringen har gjort sitt bästa för att stänga ut omvärlden, men kanalerna är så många i dagens läge att det i praktiken är omöjligt.

Ett tredje sätt att dela med sig är att i realtid streama från mobilen eller webcam, via t.ex. Bambuser. Här är en live-sändning (på arabiska antar jag) från Egypten. Startade 34 minuter sen. Streamen blir kvar på Bambusers sajt även efter att livesändningen är slut. [Kommentar 30 min senare: sändningen, som verkade vara en vidarelänkad feed av Al Jazeera på arabiska bröts. Men idén består: vem som helst kan streama live med sin mobil via Bambuser. Al Jazeera på engelska sänder live här]

Dessa ”nya” kanaler får mer genomslagskraft för varje större kris. Det är hög tid för oss traditionella mediebolag att fundera på hur vi kan utnyttja dessa kanaler för att serva vår målgrupp.

Nya dimensioner?

Publicerad: 29/11 12:09

Jag vill gärna dela med mig av några tankar som en av dagens Next Media -talare, Raphael Giesecke, lade fram på temat framtidens media:

Sociala värderingar: År 2020 kommer vi att tycka att det är viktigt att vara en del av ett nätverk. Vi kommer att vilja ta reda på vad våra vänner och bekanta tycker och tänker innan vi köper nåt eller innan vi väljer ståndpunkt. Det här kommer vi att göra med hjälp av sociala nätverk som Facebook. 

Online: Alla är alltid uppkopplade och konsumerar media hela tiden. 

Journalism: Journalisterna kommer att vara mer och mer som entreprenörer som jobbar självständigt. Men samtidigt måste journalisterna fortsätta vara bystanders som inte deltar i det som händer utan observerar och rapporterar. Därför kan inte journalisterna vara de som kommer med innovativa lösningar gällande framtidens media. 

UGC (user generated content): Media kommer att innehålla mer läsargenererat material.

Gaming: Spel blir allt viktigare delar av mediakonsumtionen. ”Gammalmedia” kommer att lära sig av spelvärlden och tillämpa delar av spelvärldens logik på sina produkter. Såsom att publicera innehållet på alla tänkbara plattformer så att möjligast många har tillgång till det eller att läsaren kan dela sin mediaupplevelse med sina vänner online. Samtidigt är många spel allt djupare förankrade i verkligheten och gränsen mellan spel och verklighet blir allt mer flytande.

Litet lösryckta påståenden kanske? Det är trots allt bara tio år till 2020… men som talaren påpekade visste vi inte om Twitter och Facebook för tio år sen, Google var rätt okänt och Wikipedia likaså.  Precis som de har ändrat vår värld en hel del kan vi förvänta oss ha  nya tjänster och nya former av media om tio år som vi knappt kan föreställa oss nu. Jag får väl ta och läsa hela rapporten när den utkommer och sedan återkomma till saken. Men kommentera gärna!

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • oktober 2024
    M T O T F L S
    « okt    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  
  • Etiketter

  • Kategorier