100 000 + 30 miljoner

Publicerad: 19/11 10:00

Nu har vi jobbat i nästan tre veckor, sedan början av november med utvecklingen av HBL+. Vi har pratat, ritat, klippt, klistrat och pratat med både läsare och olika personer med insikt i det digitala och/eller mediebranschen. Varje samtal bidrar med något och hjälper oss komma fram till vad HBL+ ska vara. Tanken är att HBL+ ska tilltala nya läsare, sådana som inte prenumererar på vår papperstidning. Det betyder att slutresultatet inte kan likna papperstidningen alltför mycket och att innehållet inte heller kan vara exakt det samma. Men vad ska det då vara? Vi har försökt närma oss det här ur olika synvinklar:

Vad vet vi om våra icke-prenumeranter? Jo, att de flesta läser en annan papperstidning, t.ex. Helsingin Sanomat eller en lokaltidning. Finländarna är ett tidningsläsande folk, 70 % av finländarna läser en papperstidning dagligen – 90 % minst en gång per vecka. Dagstidningarnas sätt att behandla nyheterna funkar för de flesta finländarna. Men när världen digitaliseras hamnar de snabba nyheterna på webben och uppföljs i tidningen dagen efter där de sätts i ett sammanhang. Fast egentligen är det här inget nytt fenomen, radion och tv:n har varit snabbare ute med nyheter redan i tiotals år, webben har bara gjort det tydligare.

Vi vet också att många av våra icke-prenumeranter gillar vår tidning men inte betraktar den som ett första val av dagstidning. Kanske kommer man från en tvåspråkig familj där den finska parten inte förstår tillräckligt med svenska för att läsa Hbl. Många tycker då att det är för dyrt med två tidningar och då väljer man en som alla i familjen förstår. Eller så bor man på en ort med en stark lokaltidning och väljer hellre den än rikstidningen (exakt det samma dilemmat står förresten Helsingin Sanomat inför – fast de når bara 16 % av befolkningen när vi når 30 % av alla finlandssvenskar). För en del handlar det inte om att man inte har råd med tidningen utan det handlar om att man inte har tid att läsa den.

Visst finns det de som är missnöjda också, de som tycker att vi skriver för litet eller för mycket om något visst ämne, eller att vi borde ha en annan stil.

Vad händer i medievärlden? Ja, mycket händer, men ändå går det såpass långsamt att inga snabba cash är att vänta. Surfplattorna gör entré, men lååångsamt, lååångsamt här i Finland. Det som sker mycket snabbare är att folk börjar konsumera medieinnehåll på sina mobiler. Det handlar mest om mobilversioner av webbsajter, men även betalinnehåll för iPhone och Android går åt. Mest är det människor som pendlar, som har överlops tid på buss och tåg som tar tillfället i akt att kolla nyheterna eller videosnuttar på mobilen. Samtidigt är fortfarande de allra flesta pappersprenumeranterna nöjda med sina papperstidningar och har inga planer i världen att säga upp sin prenumeration.

Vad händer i samhället? Vi får allt flere pensionärer, de stora åldersklasserna går i pension och har mer pengar än tidigare pensionärsgenerationer. Samtidigt börjar allt fler pensionärer vara du med ny teknik. Det såg vi på vårt Ålandstest då en av de äldre deltagarna var den som allra först undrade hur man kunde koppla surfplattan till 40″-plattskärmstv:n. Också på bokmässan i Helsingfors i oktober var många av de intresserade äldre personer.

Vad händer med tekniken? Tekniken tar stormsteg framåt. För två år sedan visste vi inte om iPad, i Finland kom den till försäljning ganska exakt ett år sedan. Största konkurrenten just nu är Samsungs Galaxy Tab men snart kommer Kindle med sin Fire och kanske även Nokia med en windowsbaserad platta. Innehållsproduktionen idag har helt andra förutsättningar än för ett år sedan. I dagens läge kan man i princip göra vad som helst på en surfplatta, det är snarast fantasin som sätter gränser. Och så förstår de existerande systemen som ska integreras med surfplatteproduktens produktion. Ja och de finansiella resurserna förstås. En av de sakkunniga vi talat med tyckte att vi borde lösgöra 10 % av omsättningen för digital utveckling. Det gör man inte i en handvändning.

Hur stor är målgruppen? Talar vi om enbart finlandssvenskar så är målgruppen inte så stor – bara ca 100 -150 000. Lägger vi till de finlandssvenskar som bor utomlands har vi i stora hela hundratusen till. Och så de finskspråkiga som vill konsumera medier på svenska – en vild gissning på ytterligare hundratusen till. Trehundratusen pers. Inte så många, man blir rentav litet deppig ibland. Men, siktar vi högre, så finns det faktiskt 30 miljoner människor på det här klotet som förstår svenska. Varför inte?

Det finns många andra faktorer att beakta också förstås, och vi gör vårt yttersta för att omfatta allt som är relevant. Det är både jobbigt, spännande och utmanande. Ibland litet skrämmande också. Men mestadels otroligt givande och roligt.  Om två veckor, när månaden är slut, ska vi ha en dummyversion att presentera för en grupp potentiella HBL+ -läsare som får tycka till. Och sen ser vi om vi alls har tänkt rätt.

2 kommentarer

  1. Kommentar #1 - Timo Ketonen: 19/11 14:11

    En läsvärd blogg – trenden är klar, allt fler artiklar och annat innehåll läses framöver på mobilen och läsplattorna. Även annat innehåll är intressant för den mobila mediakonsumenten såsom en visuell lay-out med snygga bilder på läsplattan, samt videoclips och nya typer av interaktiva annonser, som gör en köpsugen.

    Det är sant att läsaren kan välja HBL trots att man läser andra tidningar, i mitt fall både andra finska, finlandssvenska och utländska medier. Välskrivet innehåll på svenska i ett tilltalande paket är intressant. Det kan jag betala för.


  2. Kommentar #2 - Caj Södergård: 19/11 18:39

    Håller med Timo – en bra blogg. Läsplattorna kommer, men långsammare än teknikoptimisterna tänkt sig. Så är det ofta – man gör överskattningar på kort sikt, men underskattar de långsiktiga konsekvenserna.


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • november 2011
    M T W T F S S
    « Oct   Dec »
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • Etiketter

  • Kategorier