Inlägg taggade med ‘printmedia’

Enligt en ny global undersökning gjord på uppdrag av Cisco anser mer än hälften av dagens unga vuxna att internet är en basförnödenhet. Det är lika viktigt att ha tillgång till internet som till luft, vatten och mat. Utan att ha läst hela undersökningen är det svårt att veta vad resultaten egentligen pekar på i praktiken. Naturligtvis ska vi inte försöka bortförklara dem, men alla undersökningsresultat ska alltid ställas i perspektiv till vår egen tillvaro. Som lösryckta statistika är de inte mycket värda.

Finska mediesajten Mediaviikko lyfte fram undersökningen med rubriken ”De  traditionella mediernas betydelse för unga har rasat”.  När man läser vidare ser man att det resultat som har rasat är dagstidningarnas ställning som primära informationskälla för ungdomarna.  Det är väl ingen nyhet? Åtminstone inte när vi uttryckligen tänker på nyheter. Dagstidningens uppgift i nyhetsväg är inte numera att berätta att något hänt, utan att sätta händelsen i ett sammanhang. Det är kanske inte så farligt att inte uppfattas som den ”primära informationskällan”? Läser man dessutom in annat än bara nyheter i ordet ”information” så är det alldeles självklart att internet slår dagstidningen 10-0. Internet är ju så mycket mer än bara nyheter. Information på internet handlar om allt från bibliotekets öppethållningstider till Wikipedia-artikeln om Yxpila* till andra resenärers åsikter om hotellet man tänkt bo på under semestern. Men om vi talar bara om nyheter på internet, så skulle det vara intressant att veta hur många som uppfattar ett mediebolags webbsajt som den primära informationskällan?

Medievärlden förändras och vi förändras med den. Det handlar inte om att krampaktigt fortsätta vara det vi varit tidigare, utan det handlar om att hitta en ny plats i ett nytt medielandskap. Internet är en viktig del av det, men inte på bekostnad av papperstidningen, utan vid sidan av en ny form av papperstidningen.

*Jag och några kolleger var idag på studiebesök till hamnen i Karleby. Hamnen ligger i stadsdelen Yxpila och någon i sällskapet undrade om Yxpila varit en egen kommun någon gång. En snabbkoll på mobil-Wikipedia berättade oss att så inte är fallet.

Sex minuter

Publicerad: 31/08 12:15

TV-tittarens uppmärksamhet lär vara i sex minuter. Om det inte var sjätte minut händer något spännande så byter man kanal, eller slutar titta. Det här berättade en tv-strateg nyligen för mig.

Jag tycker det låter som en otroligt kort tid. Kan det faktiskt vara så att vi bara orkar följa med något i sex minuter och sedan tryter orken? Om det här är sant för tv:n (vilket det säkert är, de har väl mätt noggrant), finns det då ett motsvarande fenomen för tidningen? Eller en webbsajt?

Hur ofta måste det finnas rubriker eller bilder som förnyar ditt intresse, för att du inte ska slänga tidningen i hörnet och sucka djupt över att den inte innehåller något intressant? Om vi nu tar Hbl som exempel, så räcker det med att det i Nyheter-delen (den blåa) finns ett par riktigt intressanta artiklar för att du ska orka bläddra igenom delen? Och gäller samma för Mitten (aubergine) och Sporten (gul)?

Hur är det med webben då? Vi vet att våra webbläsare ofta stannar mer än tio minuter i taget på sajten, vilket är riktigt bra för en nyhetssajt. Undrar just hur många intressanta artiklar det krävs för det?

Läser ni sådant som ni tycker är tråkigt?

Dagstidningar tryckta på papper är i dagens läge momsfria. Det här gäller både i Finland och Sverige (och bl.a. Norge). Men så fort som dagstidningen säljs i elektronisk form blir den momsbelagd. Vilket ju är litet konstigt med tanke på att det som läsaren i första hand betalar för ju är informationen. De flesta vill (ännu) ha tidningen i pappersform, men andelen som läser tidningen elektroniskt växer.

Utskottet anser att det inom yttrandefrihetsområdet är särskilt viktigt att samma mervärdesskattesats kan tillämpas på produkter som finns både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det är innehållet som ska vara avgörande och inte publiceringsformatet eller distributionsformen. (Skatteutskottets yttrande SkU25 s. 13)

Det är ologiskt att en och samma produkt ska beskattas olika beroende på hur den skickas till slutkunden. I Sverige har politikerna äntligen fått upp ögonen för det här och vill ha en ändring till stånd. Alla riksdagspartier lär stå bakom Skatteutskottets förslag på reducerad moms, skriver Medievärlden. Hurra! säger jag!

Nu tycker jag att våra egna riksdagspartier gott kan ta efter!

Var var du när…?

Publicerad: 15/03 16:53

Var var du när du fick höra att Palme mördats, om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, om att Estonia sjunkit, att Prinsessan Diana förolyckats, om WTC, om tsunamin i Thailand, att Michael Jackson dött, jordbävningen i Haiti, vulkanutbrottet på Eyjafjallajökull på Island, om den japanska jordbävningskatastrofen?

Många av oss kommer precis ihåg det, var man var, ur vilket medium man hörde det först. Själv är jag just så gammal att jag kommer ihåg Palme och Tjernobyl. Om Palme hörde jag i radion, en lördag morgon om jag inte missminner mig. Detsamma gäller för Estonia och WTC. Om Prinsessan Diana hörde jag först på tv (på stugan) och om Michael Jackson hörde jag först på Facebook. Det är spännande hur vissa nyheter etsar sig fast i minnet så att man kommer ihåg hela situationen.

Häromdagen växlade jag, min kollega och hennes en bekant några tankar kring det här – på Facebook, var annars? Det vi kunde konstatera var naturligtvis att internet har tagit över mycket av informerandet i krissituationer. Och det har gått snabbt.

När Palme blev mördad 1986 fanns inte internet för den stora allmänheten, utan det var radio och tv som gällde under den första dagen medan tidningarna naturligtvis följde upp dagen efter (och har fortsatt med det ända till denna dag). Det samma gällde Tjernobyl senare samma vår.

När Estonia sjönk i september 1994 var medieuppbådet stort, och jag tror de flesta av oss kommer ihåg tv:ns bilder på det höstliga havet med guppande livflottar, helikoptrarna som räddar de nödställda och de frusna överlevande som hämtades i land. Tidningarna följde naturligtvis upp de kommande dagarna. 1994 fanns redan internet tillgängligt för allmänheten, men då handlade det mest om de första trevande stegen för webbsidor och e-post. Nyheter var det inte tal om att den stora allmänheten skulle konsumera via webben då ännu. Ännu 1997 när Diana dog var medierna knappt närvarande på internet. Nedan en bild på Expressen från 1997, tyvärr inte just från 31 augusti, men såhär såg deras webbsidor ut då:

I september 2001, när WTC-tornen utsattes för terrordådet, var internet redan vardagsmat, men medierna tänkte ännu mer på sina traditionella kanaler än internet. Själv kommer jag precis ihåg hur jag på eftermiddagen satt i bilen på väg hem från stan och hörde om dådet i radion. Istället för att åka hem åkte jag till jobbet där jag hade bättre internetuppkoppling än hemma. Där surfade jag in på webben och letade reda på webcams på Manhattan. Tyvärr funkade de inte så länge. TV hade den bästa bevakningen, med de hemska filmsnuttarna om flygplanen och de rasande tornen. Själv kommer jag också tydligt ihåg en filmsnutt där människor sprang undan damm- och skräpmolnet längs med en gata i New York. Såhär såg Dagens Nyheters webbsajt ut då:

Tsunamin i Thailand 2004 var nog ännu den mest tv:ns show. Tians nyheter innehöll ingenting annat de första tre (?) dagarna. Det hela hände visserligen på mellandagarna och det var väl antagligen nyhetstorka, men ändå. De traditionella medierna började hitta sin roll på webben, t.ex. Dagens Nyheter levererade ny information till publiken i en jämn ström och lade upp tjänster där svenskarna kunde söka efter anhöriga mm.

Se hela första sidan från 29.12.2004 här (den är lång).

År 2007 kom Facebook, även till Finland. I början var FB bara just precis det det var ämnat att vara – ett forum för vänner att hålla kontakt. Men den vägen började också nyheters spridas. I dagens läge räcker det inte länge innan någon av ens bekanta skriver om saker som hänt. Vem av mina vänner som var den första att notera att Michael Jackson dött i juni 2009 kommer jag inte mera ihåg, men jag vet att jag var på sommarstugan och läste det via mobilen.

Sedermera har även medierna hittat Facebook. När folk ”gillar” eller blir ”fans” av ett mediebolags FB-sida dyker mediernas statusuppdateringar upp bland de egna vännernas. Nyheterna kommer närmare läsaren och han/hon kan kommentera dem och dela dem vidare med sina vänner. Ibland uppstår det riktigt långa diskussioner kring en nyhet på Facebook. På så sätt gör de sociala medierna också nyheterna mer sociala, det är lättare att kommunicera med redaktionen eller med andra som är intresserade av samma sak (fast man kanske inte känner dem):

Facebook används numera också som informationskanal av flera företag. Under vulkanutbrottet på Island ifjol använde en del flygbolag flitigt Facebook för att kommunicera med sina kunder och informera om läget. När en kund ställde en fråga och fick ett svar var de många andra kunder som kunde läsa svaret samtidigt – mycket smidigare än att svara på dem en och en per telefon. På samma sätt har nu den finländska ambassaden i Japan informerat fint om läget i Japan:

Idag, fyra dagar efter jordbävningen i Japan, kan vi konstatera att de traditionella medierna faktiskt hittat internet och FB. Det länkas friskt till amatörvideon och andra nyhetskanaler, till Facebook mm. Saker som har sin givna plats på webben, men inte nödvändigtvis platsar i papperstidningen. Nyheterna skrivs t.o.m. (!) ibland i första hand för webben och i andra hand för papperstidningen.

En kort genomgång av några mediers rapportering på webben och FB idag ger vid handen att (om jag bara räknat rätt):
HBL har hittills idag skrivit 18 webbnyheter om Japan, varav 6 finns på FB.
VG Nett : 13 webbnyheter, varav 5 på FB.
HS: 21 webbnyheter, varav 4 på FB.
Aftonbladet: Massivt paket med live-tv, live-chat mm. på webben, 2 nyheter på FB

Aftonbladets står i klass för sig när man jämför de nordiska traditionella mediernas rapportering från Japan. De har för den här katastrofen tagit i bruk sitt ”superlive”-koncept att rapportera från stora händelser såsom svenska Melodifestivalen m.m. Det innebär att de finns närvarande på många olika kanaler och utnyttjar många olika teknologier simultant. Kolla själva live här. Så här såg det ut för några minuter sedan:

Alla bilder på de gamla sidorna är hämtade från sajten http://waybackmachine.org som sparat gamla internetsidor sedan slutet på nittiotalet. Det är roligt att gå tillbaka och kolla hur det såg ut för ett antal år sedan, och skratta åt att det ju är ”hopplöst gammalmodigt” – kolla bara på de tidigaste arkiverade bilderna på Hbl… det är ju så man skäms. Men följdfrågan blir ju: Hur ser det ut tio eller femton år framåt i tiden? Inte hade vi kunnat drömma om en ”superlive”-rapportering år 1996 – eller hade vi? Hur ser krisrapportering ut år 2026?

 

 

Ny konkurrenssituation för medier?

Publicerad: 02/12 11:24

Idag arrangerar Mediernas Centralförbund sitt traditionella höstseminarium, i år med temat ”Medier i en ny konkurrenssituation” (fritt översatt från finskans Media uudessa kilpailuympäristössä). Två av årets talare är inhemska tungviktare inom printmediabranschen: Kai Telanne, vd för Alma Media, inleder seminariet i egenskap av ordförande för Mediernas Centralförbund. Sedan ska vi få höra Hannu Syrjänen, vd för Sanoma, tala om sin syn på mediernas nya konkurrenssituation. Han åtföljs av Jukka Alho, vd för Itella, som ska berätta åt oss hur Itella ser på den nya postlagen och marknaden för distribution av tidningar. Sist ute är sedan Mediernas Centralförbunds utvecklingsdirektör Helene Juhola och projektchef Kristiina Markkula. De ska berätta om eReadingprojektet (det vi också är med om) och vilka  olika pekdatorer det finns på marknaden för tillfället.

Jag ställer mig litet skeptiskt till valet av namn och tema på seminariet, det känns aningen förlegat. Den här ”nya” konkurrenssituationen har vi haft i många år redan. Det borde vara glasklart för alla att medievärlden har varit annorlunda nu i flere år redan. Jan-Erik Andelin skrev en bra ledare som tangerar det här i gårdagens Borgåbladet, läs den gärna.

Allt flere nöjer sig med de ytligare nyheter som de lätt, och ofta gratis, får via radio, tv och internet. Och överger dagstidningen. Jag tror inte att det här betyder att folk skulle vara mer ointresserade av det kringliggande samhället än tidigare. Snarare var det väl tidigare så att även de som inte var så intresserade av dagstidningarnas gedigna material ändå prenumererade då det inte riktigt fanns några alternativ. Det är inte så länge sedan vi hade bara några tv-kanaler som mest sände riksnyheter.

Men nytt kan man nog inte med bästa vilja kalla fenomenet. Ta en titt på bilden nedan, den beskriver antal dagstidningar som givits ut i Finland (källa: Tidningarnas Förbund):

Antal dagstidningar utgivna i Finland 1810-2009

Efter år 1990 har det stadigt gått neråt, tidningarna har inte klarat av den allt hårdnande konkurrensen från andra medier utan har tvingats gå ihop med andra tidningar eller läggas ner helt och hållet. Förutom skiftet i medieutbudet så hade naturligtvis recessionen i början av nittiotalet också en stor roll. Osund affärsverksamhet rensades bort i hela samhället, så också på tidningsbranschen. Men efter recessionen var verkligheten en annan, internet var på kommande och allt mer tv- och radiokanaler nådde Finland:

– Det var först i slutet på 80-talet som de kommersiella radiokanalerna började dyka upp på allvar och vid 1990 boomade de.  Nu har vi 54 kommersiella radiokanaler i Finland.

– Tv-utbudet har också blivit allt större och allt flere hushåll har betalkanaler. Enligt en Kommunikationsverkets senaste marknadsöversikt har antalet betal-tv abonnenter stigit från dryga 100 000 hushåll år 2004 till 630 000 år 2009. Vart tredje hushåll i Finland har alltså i dagsläget betal-tv.

– Vid pass 2000 steg andelen internetanvändare bland 16-74 åringarna över 50%. I dagens läge är det litet över 80% som klassas som internetanvändare enligt Statistikcentralen.

Så visst kan man skriva under att dagstidningarna har en besvärlig konkurrenssituation. Men fenomenet är inte nytt, utan som siffrorna ovan visar har det pågått i flera år. Jag hoppas på att i eftermiddag få se litet dynamiska tag av ledarna för våra två stora tidningshus. Det är trots allt de två bolagen som sitter på den mesta makten gällande printmediabranschen i det här landet och det krävs att de sätter igång med nytänk innan det på bred front händer något i vår lilla avkrok!

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • december 2018
    M T W T F S S
    « Oct    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • Etiketter

  • Kategorier