Arkiv för ‘Okategoriserad’ kategorin

Tidningsälskare utan plattor

Publicerad: 26/08 15:31

De allra trognaste tidningsläsarna är mogna personer med oftast rätt hyfsad privatekonomi. Barnen har flyttat hemifrån och bostadslånet börjar vara betalt. Så man skulle tycka att just den här gruppen försett sig med surfplattor som man kan ta med sig till vintersemestern i Thailand eller Spanien och till sommarstugan ute på kobben för att kunna surfa på webben och läsa sin dagstidning.

Men så är det inte, de allra trognaste tidningsläsarna har sämst med plattor. Och däri ligger en utmaning för oss tidningsbolag, om vi på sikt tänker oss att papperstidningen inte kommer att distribueras i pappersform mera. Vi kan ju inte riskera att tappa de trognaste av våra läsare, det skulle vara som att såga av den gren vi sitter på. För bara en dryg vecka sedan sade KSF Medias vd Henrik Johansson att han inte tror att Hbl distribueras i pappersform år 2020. Om sju år. Jag, som älskar papperstidningen även om jag läser mina morgontidningar på iPad, vill inte riktigt tro att vi inte skulle ha någon papperstidning alls om sju år. Däremot är ett troligare scenario att tidningen till exempel utkommer i pappersform bara i ett begränsat område nära tidningens utgivningsort eller enbart till veckosluten. Det finns två tankegångar som stöder det här:

1.  Tidningsdistributionen är alldeles för dyr för att det ekonomiskt ska löna sig att distribuera tidningen till orter som ligger långt borta. I Sverige har en del tidningar börjat med extra distributionspålägg (senast ut är Dagens Nyheter) också för inrikesprenumerationer, ju längre bort du bor från utgivningsorten, desto mer betalar du. Tyvärr har det enligt hörsägen haft negativ effekt på tidningsupplagorna (inte på DN utan på andra bolag som testat det). En liknande reaktion fick vi också av våra egna läsare på Åland för några år sedan innan vi startade med vår läsplatteprojekt där, 40 % av läsarna meddelade att de hellre säger upp sin tidningsprenumeration än betalar ett portotillägg. Det verkar som om tanken om att en tidningsprenumeration inte ska få variera i pris beroende på var i landet man bor sitter djupt rotad.  Då blir kanske det enda alternativet att distribuera tidningen digitalt till läsare som bor längre borta.

2. Många läsare hinner inte mera läsa sin tidning på vardagarna lika ingående som på veckosluten. De som hittat till surfplatteversionerna av tidningen läser den kanske på bussen eller tåget eller under lunchrasten på jobbet. (Fast här måste jag konstatera att det visserligen också finns en nisch för surfplatteversionen hos dem som har en bråd morgon hemma med barn som ska iväg till skola eller dagis och har en postlåda som ligger utomhus – tidningen ”dimper ju ner” på plattan i ett radhus/egnahemshus på samma sätt som den dimper in genom brevinkastet i ett höghus. Då hinner man kanske snabbt ögna igenom tidningen även på vardagsmorgnar.) Men allt fler läsare läser tidningen enbart på veckoslut och klarar sig bra med nyheter via internet, radio och tv på vardagen. Därmed minskar vardagsupplagorna och enhetspriset för tryck och distribution går upp. Så att ge ut tidningen i digital form  på vardagarna också för den minskande mängden vardagsläsare är ekonomiskt mycket lönsammare än att ge ut den i pappersform.

Ingen av oss har förstås en kristallkula att kolla upp framtiden i, men jag tror att vi i första hand kommer att se ”papperslösa” vardagar och först någon gång, betydligt längre i framtiden än 2020, en helt papperslös dagstidning. Och det här i första hand för att papperstidningen ÄR en bra produkt, läsarna vill ha tidningen i pappersform på veckosluten. Många (de flesta?) läsare skulle välja att ha tidningen i pappersform alla dagar, men om ekonomin inte går ihop måste vi tidningshus kanske börja strypa pappersdagarna. Så utmaningen är att få våra papperstrogna läsare att hitta till de digitala produkterna. Jag utmanar just dig som läser det här att pröva på att läsa tidningen på en platta. Jag tror du kommer att märka att tidningen är alldeles okej också på plattan, i många fall till och med bättre, då den går att ta med överallt (och det utan extra distributionstillägg).

Vem glömde designen?

Publicerad: 27/02 11:36

För tre år sedan fanns det inte en enda Ipad- eller Androidapp. Men hösten 2010 började de dyka upp. Precis som med andra produkter, kan jag tänka mig, var glädjen över att komma igång och få själva produkten ut på marknaden så stor att man inte riktigt tänkte på emballaget.

Det senaste 1-1,5 åren har apparna redan varit business as usual. Alla har appar. Tidningar, banker, tv-program, resebyråer, bokförläggare osv. För att inte tala om alla spel och appar som försöker ersätta våra vanliga dataprogram för skrivande, fotande, bildediterande m.m.

Tidningsapparna har kommit in i en tidsera där det inte bara räcker med att ha tidningen tillgänglig på Ipad utan det ska vara också webbnyheter, väder, webb-tv och annat i appen. Men här har det plötsligt tagit slut på designglädjen. Så här ser de flesta ut:

 

 

Inte så värst snyggt eller? Någonstans på vägen glömde man bort att också den första ingångssidan kunde se trevlig och inbjudande ut.

 

Men ett snyggt exempel finns i belgiska deStandaard, som har en Ipad-app där man kan välja mellan en pekdatoranpassad version och en ”pdf-version” (inget internetinnehåll alltså, men ändå en ”kiosksida” där man ska välja vad man vill läsa härnäst). Tre huvudnyheter roterar bakom den delvis transparenta navigationsbalken till höger:

Vem vill öppna sin tidning på morgonen och mötas av en nattsvart sida med små tidningsminiatyrer och ett tråkigt rss-flöde? Inte jag åtminstone. Så upp till bevis alla tidningshus – vi kan bättre!

 

 

100 000 + 30 miljoner

Publicerad: 19/11 10:00

Nu har vi jobbat i nästan tre veckor, sedan början av november med utvecklingen av HBL+. Vi har pratat, ritat, klippt, klistrat och pratat med både läsare och olika personer med insikt i det digitala och/eller mediebranschen. Varje samtal bidrar med något och hjälper oss komma fram till vad HBL+ ska vara. Tanken är att HBL+ ska tilltala nya läsare, sådana som inte prenumererar på vår papperstidning. Det betyder att slutresultatet inte kan likna papperstidningen alltför mycket och att innehållet inte heller kan vara exakt det samma. Men vad ska det då vara? Vi har försökt närma oss det här ur olika synvinklar:

Vad vet vi om våra icke-prenumeranter? Jo, att de flesta läser en annan papperstidning, t.ex. Helsingin Sanomat eller en lokaltidning. Finländarna är ett tidningsläsande folk, 70 % av finländarna läser en papperstidning dagligen – 90 % minst en gång per vecka. Dagstidningarnas sätt att behandla nyheterna funkar för de flesta finländarna. Men när världen digitaliseras hamnar de snabba nyheterna på webben och uppföljs i tidningen dagen efter där de sätts i ett sammanhang. Fast egentligen är det här inget nytt fenomen, radion och tv:n har varit snabbare ute med nyheter redan i tiotals år, webben har bara gjort det tydligare.

Vi vet också att många av våra icke-prenumeranter gillar vår tidning men inte betraktar den som ett första val av dagstidning. Kanske kommer man från en tvåspråkig familj där den finska parten inte förstår tillräckligt med svenska för att läsa Hbl. Många tycker då att det är för dyrt med två tidningar och då väljer man en som alla i familjen förstår. Eller så bor man på en ort med en stark lokaltidning och väljer hellre den än rikstidningen (exakt det samma dilemmat står förresten Helsingin Sanomat inför – fast de når bara 16 % av befolkningen när vi når 30 % av alla finlandssvenskar). För en del handlar det inte om att man inte har råd med tidningen utan det handlar om att man inte har tid att läsa den.

Visst finns det de som är missnöjda också, de som tycker att vi skriver för litet eller för mycket om något visst ämne, eller att vi borde ha en annan stil.

Vad händer i medievärlden? Ja, mycket händer, men ändå går det såpass långsamt att inga snabba cash är att vänta. Surfplattorna gör entré, men lååångsamt, lååångsamt här i Finland. Det som sker mycket snabbare är att folk börjar konsumera medieinnehåll på sina mobiler. Det handlar mest om mobilversioner av webbsajter, men även betalinnehåll för iPhone och Android går åt. Mest är det människor som pendlar, som har överlops tid på buss och tåg som tar tillfället i akt att kolla nyheterna eller videosnuttar på mobilen. Samtidigt är fortfarande de allra flesta pappersprenumeranterna nöjda med sina papperstidningar och har inga planer i världen att säga upp sin prenumeration.

Vad händer i samhället? Vi får allt flere pensionärer, de stora åldersklasserna går i pension och har mer pengar än tidigare pensionärsgenerationer. Samtidigt börjar allt fler pensionärer vara du med ny teknik. Det såg vi på vårt Ålandstest då en av de äldre deltagarna var den som allra först undrade hur man kunde koppla surfplattan till 40″-plattskärmstv:n. Också på bokmässan i Helsingfors i oktober var många av de intresserade äldre personer.

Vad händer med tekniken? Tekniken tar stormsteg framåt. För två år sedan visste vi inte om iPad, i Finland kom den till försäljning ganska exakt ett år sedan. Största konkurrenten just nu är Samsungs Galaxy Tab men snart kommer Kindle med sin Fire och kanske även Nokia med en windowsbaserad platta. Innehållsproduktionen idag har helt andra förutsättningar än för ett år sedan. I dagens läge kan man i princip göra vad som helst på en surfplatta, det är snarast fantasin som sätter gränser. Och så förstår de existerande systemen som ska integreras med surfplatteproduktens produktion. Ja och de finansiella resurserna förstås. En av de sakkunniga vi talat med tyckte att vi borde lösgöra 10 % av omsättningen för digital utveckling. Det gör man inte i en handvändning.

Hur stor är målgruppen? Talar vi om enbart finlandssvenskar så är målgruppen inte så stor – bara ca 100 -150 000. Lägger vi till de finlandssvenskar som bor utomlands har vi i stora hela hundratusen till. Och så de finskspråkiga som vill konsumera medier på svenska – en vild gissning på ytterligare hundratusen till. Trehundratusen pers. Inte så många, man blir rentav litet deppig ibland. Men, siktar vi högre, så finns det faktiskt 30 miljoner människor på det här klotet som förstår svenska. Varför inte?

Det finns många andra faktorer att beakta också förstås, och vi gör vårt yttersta för att omfatta allt som är relevant. Det är både jobbigt, spännande och utmanande. Ibland litet skrämmande också. Men mestadels otroligt givande och roligt.  Om två veckor, när månaden är slut, ska vi ha en dummyversion att presentera för en grupp potentiella HBL+ -läsare som får tycka till. Och sen ser vi om vi alls har tänkt rätt.

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • december 2018
    M T W T F S S
    « Oct    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • Etiketter

  • Kategorier