Arkiv för ‘research’ kategorin

Trevligt att träffas!

Publicerad: 30/10 14:45

Förra veckoslutet var det bokmässa i Helsingfors. På plats var också vi från Hbl, med en avdelning med ett digert program. De flesta programpunkterna var välbesökta av er läsare men om du missade hela bokmässan eller någon viss programpunkt så hittar du dem här. Själv var jag på plats på fredag kväll och söndag förmiddag och hade glädjen att komma till tals med många av er läsare – tack till er alla för de trevliga pratstunderna!

På mässan passade vi också på att ställa några frågor till er läsare, för att ”ta tempen på er” gällande dagstidningar och pekplattor. Drygt hälften av er som besökte vår monter har redan egna pekplattor och många hade prövat på att läsa Hbl eller någon annan dagstidning. De flesta tyckte att pekplattan sitter bra då man åker på resor eller till stugan och visst är det så – en kopia på den tryckta tidningen är lätt att hitta i när allt ligger på samma ställe som man är van vid från pappret.

För en del mässbesökare kändes pekplattan ännu väldigt främmande, man är kanske rädd för att ha sönder den eller för att inte kunna använda den. Men många som ännu inte prövat är nyfikna på vad plattan kunde ge dem: ”Kunde vara intressant att pröva o se vart vår tidningsvärld är på väg” sade en kvinnlig läsare, medan en annan mässbesökare höll fast vid den traditionella tidningen: ”Vill egentligen inte lära mig. Ingenting går upp mot en papperstidning.

Nästa år är det bokmässa igen – kom gärna till vår avdelning och berätta vad ni tycker om våra produkter, såväl de digitala som papperstidningen – vi vill väldigt gärna höra era åsikter!

Internet är inte boven i dramat

Publicerad: 15/08 14:09

Den minskade konsumtionen av dagstidningar ska inte tillskrivas internet. Det är inte internet som gör att folk läser mindre dagstidning än tidigare. Det är vårt jäktiga liv som kör över dagstidningen. Detta enligt en skotsk mediekonsult vid namn Jim Chisholm som talade vid en mediekonferens i Bangkok i sommar. Chisholm menade att trots att allt flera läser sina nyheter via webben är det inte de snabba nyheterna som äter papperstidningsläsandet utan det att vi nuförtiden fyller vår fritid med så många aktiviteter att vi helt enkelt inte har tid för papperstidningen. Det här syns också i upplageutvecklingen i Finland. Tappet var stort redan innan alla nyhetssajter på internet.

 

Att välja bort dagstidningen och fylla tiden med andra aktiviteter är kanske inte ett medvetet beslut för alla, men när man är allt mer jäktad så nöjer man sig lätt med snabba nyheter på webben eller med att bara lyssna på nyheterna på radion eller tv. Man nöjer sig med mindre. Det är inte samma sak att läsa en tidning som att skumma igenom webbnyheter. Visst finns det mycket innehåll på webben, men (de allra flesta) konsumenterna har inte tagit det till sig. Skulle nyheterna på internet vara ett fullvärdigt substitut för papperstidningen så skulle konsumtionsmönstren också vara liknande. Men det är det inte. De flesta som läser en papperstidning läser den i 20-30 minuter och läser minst hälften av innehållet, många läser så gott som allt. På webben är skummar många bara igenom första sidan på webbsajten och de som läser ”mycket” läser några artiklar.

 

Webben fyller ett helt annat behov än dagstidningen, webben ger de snabba nyheterna medan dagstidningen är den som samlar det som är viktigt och lägger det i ett sammanhang. Fast det här visste vi ju redan. Frågan ur ett mer samhälleligt perspektiv är om samhället mår bra av att individerna väljer bort förklaringen och bara nöjer sig med rubriker. För samhället är det viktigt att medborgarna är tillräckligt välinformerade för att kunna bilda sig uppfattningar om aktuella ämnen.  För mediehusen, som i de flesta fall är ute efter ekonomisk vinning, är det egentligen egalt om läsarna läser en papperstidning eller om de läser innehållet på webben eller på en surfplatta eller någon annan framtida plattform. Det viktiga är att läsarna läser. Och att de engagerar sig tillräckligt med innehållet för att vilja betala för det och för att attrahera annonsörer.

 

Att lägga ut fler artiklar på webben är inte allena saliggörande. Trots att det finns en hel del innehåll på webbsidorna redan idag läses det inte närmelsevis lika mycket som innehållet i papperstidningar. Vad ska mediehusen då göra för att få läsarna att läsa mera igen? Engagera läsarna. Engagera läsarna oberoende av vilken plattform läsaren väljer att läsa sitt innehåll på.  Mediehusen måste bevisa för läsaren att de är relevanta för honom/henne, att det lönar sig för honom/henne att lägga en kvart till om dagen på medieinnehåll av hög kvalitet. Mediehusen måste lära känna sina läsare och sin målgrupp bättre. Vad är viktigt för dem? Vad vill de att vi skriver om? När och hur vill de läsa innehållet? Hur ska det presenteras? Speciellt viktigt är det att hålla koll på de personer som hör till målgruppen men valt att inte läsa mediehusets produkter. Varför läser de inte? Vad gör de i stället? Det kan ibland handla om att skapa nya produkter, men det kan också handla om att tydliggöra nyttan med de produkter som finns.

 

Att vinna tillbaka tiden som i dagsläget läggs på annat är ingen lätt match. Att bevisa åt någon som tidigare valt bort en produkt att produkten nog är värd en chans till är inte heller lätt. Eller att skapa helt nya konsumtionsmönster på webben. Men ska mediehusen överleva är det just det de måste göra.

 

 

 

 

HBL+ tar form

Publicerad: 05/04 13:49

Sakta men säkert tar HBL+ form. Det är många olika saker som ska föras framåt samtidigt. Just nu jobbar vi med version två av layouten och strukturen. Parallellt jobbar vi med de journalistiska linjedragningarna finslipas och olika tekniska lösningar utvärderas.

Att layouta en tidning för pekdatorer är en helt annan femma än att layouta en papperstidning. En pappertidning är rätt rättfram: Den har en första sida, den har en sista sida och sidstorleken är den samma på s. 3 som på s.24. Alla vet hur man läser en dagstidning, man bläddrar:

YouTube Preview Image

Att layouta någonting för ”paddan” utgår från helt andra premisser. Det är inte sagt att läsningen ska vara lineär, så att man alltid börjar på ett ställe och slutar på ett annat och däremellan har bläddrat igenom alla sidor. Alla sidor behöver inte heller vara lika stora. Somliga sidor kan vara animerade eller innehålla interaktiva element medan andra sidor är statisk text eller bilder.

Andra frågor man måste ta ställning till är om och hur i så fall den nya pekdatorprodukten visuellt ska likna pappersprodukten eller webben? Ska den utnyttja samma färgskalor, typsnitt, stil? I viken utsträckning ska element från andra produkter i samma familj ingå?

Här är några bilder på den första versionen som testades i vintras:

Personerna som fick testa Hbl+ ansåg att den liknar Hbl på ett positivt sätt, de kände igen Hbl-stilen och kände sig du med produkten. Det bästa av allt var att de kunde tänka sig att Hbl+ skulle ha en plats i deras vardag! Men visst hade de förbättringsförslag också. På basen av dem har vi ändrat både i själva konceptet och i det visuella. Vi har gjort navigeringen mer logisk och förenklat artikelhelheterna så att det blir lättare att greppa vad som ingår. Hbl+ ska läsas, inte bläddras i eller skummas igenom, och upplägget ska stöda det.

Det som vållar mest huvudbry just nu är själva strukturen. Ska det finnas avdelningar – och ska de i så fall vara de samma som i pappersprodukten? Ska läsningen vara helt lineär som i en papperstidning så att man bläddrar vidare från sida till sida eller ska det vara mera som en webbsida där det lätt går att hoppa från en avdelning eller artikel till en annan? De här frågorna dryftade vi förra veckan med en litet större intern grupp, en grupp vi kallar framtidsgruppen. Och det tar oss igen ett steg vidare på stigen till en färdig produkt.

 

Rött läppstift åt mommo?

Publicerad: 14/02 12:25

HBL+ har nu koncepttestats hos 20 icke-läsare. Resultaten var uppmuntrande och om ledning och styrelse så tycker så fortsätter vi med utvecklingsarbetet. Skoj!

I diskussionerna projektgruppen emellan har vi förstås funderat på den respons vi fått , vad testarna upplevt som bra och vad de tycker att vi borde vidareutveckla. Själva funderade vi på om vi borde frångå det litet tråkiga, sakliga namn vi tänkt oss och hitta på något klatschigare. Men då påpekade en kollega att ”Vi är väl litet tråkiga och sakliga? Varför ska vi försöka vara något annat? Det skulle vara som att sätta rött läppstift på mommo, inte blir hon yngre av det!”

Kanske det. Hbl:s ambition är ju att vara en seriös nyhetsförmedlare och då får man väl vara saklig åtminstone. Men tråkig behöver man inte vara. Enligt vår alldeles pinfärska läsarenkät beskrev läsarna Hbl som i första hand behändig, lättläst, informativ och bra. Men också som saklig, trovärdig och viktig.

Mer om både Hbl+ och läsarenkäten kommer så småningom.

HBL+ redo för test

Publicerad: 14/12 14:07

Dags för nästa steg i produktuvecklingsprojektet. Att testa koncepetet på potentiella läsare.

Intervjuer* med potentiella läsare (= icke-papperstidningsläsare) kör igång i dagarna. Tjugo personer får bekanta sig med vår concept dummy och berätta vad de tycker om den. Det viktigaste är att få respons på idén, om testarna tror att den typ av medieprodukt som HBL+ representerar kunde ha en roll i deras liv eller inte. Intressant är också att höra vad de tycker om vårt utkast till layout, den röda tråden i innehållsurvalet  och om navigeringslogiken.

Vi hoppas naturligtvis på att intervjuobjekten ska det vi nu tagit fram och visa oss grönt ljus för att fortsätta utvecklingen.  Om inte, får vi starta om, men med en hel del mera kunskap i bagaget.

Varför har vi då inte börjat med att fråga icke-läsare om vad de vill ha? Det är litet som aforismen om vad en medeltida ryttare önskar för att komma snabbare fram; en snabbare häst. Inte en bil. För den medeltida ryttaren var det omöjligt att tänka sig en bil och på samma sätt har vi upplevt att det är så få som ännu har en surfplatta (4% i Finland enligt den senaste uppgiften) att det inte är alldeles enkelt att bara fråga våra icke-läsare vad de vill ha. Vi har istället utgått ifrån respons vi fått, allmängiltiga undersökningar om surfplatteanvändning och egen medieresearch som gjorts bland icke-läsare ur vilken vi kan urläsa vad de som inte läser våra tidningar konsumerar, vilka saker som intresserar dem och vad som motiverar dem i deras mediekonsumtion.

Om några veckor är vi klokare och lovar dela med oss av resultaten!

*Intervjuerna utförs en forskare på Konstindustriella högskolans enhet för medier och design.

Den osynliga individen

Publicerad: 15/08 13:54

Att mediebranschen befinner sig i ett brytningsskede har väl inte undgått någon. Förutom då möjligtvis dem som jobbar med branschens marknadsundersökningar. Alltför mycket görs ”som vi alltid ha gjort” och inget vill man ändra på ”för då bryter vi trendinformationen”.

Att tro att vi kan dra alla finländare, eller alla som läser en viss tidning, över en kam är absurt. Det tror jag vem som helst som någon gång funderat på sitt eget mediebeteende och sin kompis dito inser. Vi har alla olika vanor och utgör ingen grå massa som likt en fårskock håller ihop hela tiden. Ändå har mediebranschen länge lidit av dåliga undersökningar. Speciellt gäller det här de branschspecifika mastodontundersökningarna som försöker sammanfatta den finska mediekonsumentens läsarvanor i enkla medeltal och procentar. Genom att blint lyssna på vad ”genomsnittsläsaren” tycker så gör vi oss själva en björntjänst. Vi kan inte utveckla en tidning på basen av vad genomsnittet tycker, det blir för lamt. Och inte kan vi engagera annonsörerna heller med var genomsnittsläsaren konsumerar. För i genomsnittet drunknar individen.

De enskilda mediebolagen gör naturligtvis undersökningar inom sitt eget intresseområde. Somliga bolag undersöker mera, andra mindre. Ju lokalare en tidning är dess närmare läsaren står den och har åtminstone förutsättningar för känna sitt lokalsamhälle på pulsen ”live”. Då behövs inte omfattande undersökningar. De större tidningshusen däremot håller sig med researchers, sådana som jag, som jobbar med att känna läsarna på pulsen i olika frågor. Andelen researchers inom tidningsbranschen skulle gärna få vara större och samarbetet med de universitet som har med journalistik och media att göra bättre. Just nu samarbetar vi med Aalto-universitetets Konstindustriella Högskola, men rum för mer samarbete finns nog. Det är bara smart att knyta ”tung” forskning inom branschen till tidningarna, att utnyttja varandras sakkunskap – den ena kan det i teorin, den andra i praktiken. Och jag är övertygad om att det skulle öppna mångas ögon för den kvasi-undersökning som florerar inom vår bransch.

Men nu spirar mitt hopp. Dels har vår mastodontundersökning nummer ett, Kansallinen Mediatutkimus, KMT, äntligen bantats ner till något mer lätthanterligt (läs: i praktiken finns inget annat än läsarantalsprognosen kvar), dels ser det ut som om det vid årsskiftet kör igång ett Next Media –projekt med sikte på att ta reda på vilken roll olika medieprodukter/tjänster spelar hos mediekonsumenten, vilka motiv som spelar in vid valet av medier och vilka olika typer av mediekonsumenter det finns. Ett av de konkreta målen är att förnya branschens undersökningar. Strålande säger jag – inte en dag för tidigt!

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • oktober 2018
    M T W T F S S
    « Oct    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Etiketter

  • Kategorier