Arkiv för ‘digitala medier’ kategorin

Tidningsälskare utan plattor

Publicerad: 26/08 15:31

De allra trognaste tidningsläsarna är mogna personer med oftast rätt hyfsad privatekonomi. Barnen har flyttat hemifrån och bostadslånet börjar vara betalt. Så man skulle tycka att just den här gruppen försett sig med surfplattor som man kan ta med sig till vintersemestern i Thailand eller Spanien och till sommarstugan ute på kobben för att kunna surfa på webben och läsa sin dagstidning.

Men så är det inte, de allra trognaste tidningsläsarna har sämst med plattor. Och däri ligger en utmaning för oss tidningsbolag, om vi på sikt tänker oss att papperstidningen inte kommer att distribueras i pappersform mera. Vi kan ju inte riskera att tappa de trognaste av våra läsare, det skulle vara som att såga av den gren vi sitter på. För bara en dryg vecka sedan sade KSF Medias vd Henrik Johansson att han inte tror att Hbl distribueras i pappersform år 2020. Om sju år. Jag, som älskar papperstidningen även om jag läser mina morgontidningar på iPad, vill inte riktigt tro att vi inte skulle ha någon papperstidning alls om sju år. Däremot är ett troligare scenario att tidningen till exempel utkommer i pappersform bara i ett begränsat område nära tidningens utgivningsort eller enbart till veckosluten. Det finns två tankegångar som stöder det här:

1.  Tidningsdistributionen är alldeles för dyr för att det ekonomiskt ska löna sig att distribuera tidningen till orter som ligger långt borta. I Sverige har en del tidningar börjat med extra distributionspålägg (senast ut är Dagens Nyheter) också för inrikesprenumerationer, ju längre bort du bor från utgivningsorten, desto mer betalar du. Tyvärr har det enligt hörsägen haft negativ effekt på tidningsupplagorna (inte på DN utan på andra bolag som testat det). En liknande reaktion fick vi också av våra egna läsare på Åland för några år sedan innan vi startade med vår läsplatteprojekt där, 40 % av läsarna meddelade att de hellre säger upp sin tidningsprenumeration än betalar ett portotillägg. Det verkar som om tanken om att en tidningsprenumeration inte ska få variera i pris beroende på var i landet man bor sitter djupt rotad.  Då blir kanske det enda alternativet att distribuera tidningen digitalt till läsare som bor längre borta.

2. Många läsare hinner inte mera läsa sin tidning på vardagarna lika ingående som på veckosluten. De som hittat till surfplatteversionerna av tidningen läser den kanske på bussen eller tåget eller under lunchrasten på jobbet. (Fast här måste jag konstatera att det visserligen också finns en nisch för surfplatteversionen hos dem som har en bråd morgon hemma med barn som ska iväg till skola eller dagis och har en postlåda som ligger utomhus – tidningen ”dimper ju ner” på plattan i ett radhus/egnahemshus på samma sätt som den dimper in genom brevinkastet i ett höghus. Då hinner man kanske snabbt ögna igenom tidningen även på vardagsmorgnar.) Men allt fler läsare läser tidningen enbart på veckoslut och klarar sig bra med nyheter via internet, radio och tv på vardagen. Därmed minskar vardagsupplagorna och enhetspriset för tryck och distribution går upp. Så att ge ut tidningen i digital form  på vardagarna också för den minskande mängden vardagsläsare är ekonomiskt mycket lönsammare än att ge ut den i pappersform.

Ingen av oss har förstås en kristallkula att kolla upp framtiden i, men jag tror att vi i första hand kommer att se ”papperslösa” vardagar och först någon gång, betydligt längre i framtiden än 2020, en helt papperslös dagstidning. Och det här i första hand för att papperstidningen ÄR en bra produkt, läsarna vill ha tidningen i pappersform på veckosluten. Många (de flesta?) läsare skulle välja att ha tidningen i pappersform alla dagar, men om ekonomin inte går ihop måste vi tidningshus kanske börja strypa pappersdagarna. Så utmaningen är att få våra papperstrogna läsare att hitta till de digitala produkterna. Jag utmanar just dig som läser det här att pröva på att läsa tidningen på en platta. Jag tror du kommer att märka att tidningen är alldeles okej också på plattan, i många fall till och med bättre, då den går att ta med överallt (och det utan extra distributionstillägg).

Fler apparater – mer konsumtion

Publicerad: 24/06 09:59

Har du både en smartmobil och en surfplatta? Och kanske läser du nyheter också via en dator? Har du märkt att din nyhetskonsumtion ökat?

Enligt en färsk global undersökning som Reuters Institute gjort ökar nyhetskonsumtionen i takt med antalet apparater man har till sitt förfogande. Fler apparater betyder mer frekvent nyhetskonsumtion och att man totalt sett konsumerar mer nyhetsmaterial. Var tredje person använder minst två digitala apparater för att läsa nyheter. För de flesta nyhetskonsumenter handlar det om mobilen och datorn. Var tionde använder tre eller flera apparater för att läsa nyheter.

I och med att nyheterna de senaste åren har hittat in i mobilen har nyhetskonsumtionen ändrat karaktär. Den sker allt mer i realtid, oberoende av tid och rum. Läsarna vill kunna kolla nyheterna när som helst och få de färskaste nyheterna genast. För nyhetssajterna betyder det här att innehållet måste uppdateras allt oftare. Många sajter har också hoppat på trenden med livesändningar och chattar kring pågående stora händelser såsom Maddes bröllop, viktiga sporthändelser och t.ex. Eurovision Song Contest.

Enligt Reuters undersökning är också viljan att betala för innehållet på uppgång. I USA, som är något av en föregångare jämfört med Europa när det gäller omstruktureringen av mediebranschen, uppger redan 16 % att de betalat för digitalt nyhetsinnehåll den föregående veckan. Alltså inte bara betalat någon enstaka gång för länge sedan, utan alldeles nyligen. Siffran i Europa ligger än så länge på några enstaka procent, men kommer säkert att gå upp. I Europa har nyhetskonsumtionen via surfplattor fördubblats på mindre än ett år, och enligt Reuters betyder ju fler apparater mer konsumtion och antagligen därmed också så småningom ökad betalningsvilja.  Reuters Institutes rapport hittar du här.

Det har i många år talats om att papperstidningarna så småningom blir mer något av en lyxvara. Att papperstidningen kommer att vara produkten för de personer som vill läsa mer i detalj om händelserna i världen. Många har förutspått att papperstidningen kommer att bli mer av en veckotidning och utkomma mer sällan. Det är inte så svårt att tro numera när man ser på dagens nyhetskonsumtion. Att på morgonen läsa små notiser i tidningen om saker som kablats ut i såväl etermedia som på internet föregående kväll känns onekligen gammalt. För den som konsumerar nyheter digitalt är det helt onödigt med s.k. snabba nyheter i papperstidningen. För oss digitaliserade borde papperstidningen ge fördjupningen till det vi redan vet att ha hänt, förklara samanhanget och konsekvenserna. Och visst gör den det redan i alla de längre reportage som varje tidning också innehåller. Att det sedan finns en mängd notiser som  många av oss redan hört om måste vi ha överseende med – för alla är inte ännu digitaliserade. Alla läser inte de snabba nyheterna på internet eller på mobilen. För dem är den lilla notiser en nyhet ännu på morgonen då man slår upp tidningen till morgonkaffet.

Njut av sommaren, för nu är den här – och har du semester uppmanar jag dig att lämna mobilen ifrån dig alltid då du kan. Koppla av litet, strunta i det snabba nyhetsflödet för några timmar och gå ut i vår vackra natur och njut! Det tänker jag göra när jag blir ledig.

 

 

Duktiga studerande!

Publicerad: 19/04 15:12

På torsdag samlades 150 studerande på Handelshögskolan vid Åbo Akademi för att presentera hur de tror framtidens mediekonsumtion ser ut. Uppdraget var att på basen av föreläsningar och insamlad information, egenhändigt gjorda intervjuer och workshopar kring framtidsscenarier och storytelling ta fram en vision för framtiden och samtidigt komma med rekommendationer åt HBL om hur vi bör förbereda oss för framtiden. Studerandena använde alltså HBL som case och i egenskap av uppdragsgivare var jag på plats för att höra resultaten.

Framtidsvisionerna hade ett spann på 5, 10 eller 15 år. Det var spännande att se att en del av grupperna ansåg att papperstidningen är passé redan om fem år medan andra trodde den finns kvar ännu om 15. Gemensamt för gruppernas tänk var ändå att de flesta trodde på en allt mer digitaliserad värld och att stora delar av mediekonsumtionen kommer att ske ”on the go”,  då mediekonsumenten är på väg från en plats till en annan. De allra flesta uppmärksammade också behovet av allt mer personifierad information och tänkte sig att framtidens mediekonsument inte nöjer sig med att betala för sådant som han/hon inte använder. Hur själva medieprodukten än kommer att se ut så ska det vara möjligt att få en skräddarsydd tjänst.

Uppdraget var inte att visionera framtida medieapparater, men i mångas visioner fanns modernare versioner av läsplattan, smarta speglar, Google Glasses, interaktiva bord (de är här i sommar!), smartmobiler, ihopvikbara plattor, smarta bilradion mm. Det viktiga skulle ändå vara att oberoende av vilken apparat mediekonsumenten använder så är innehållet skräddarsytt. Det ska också gå att börja läsa/lyssna/titta på en apparat och senare fortsätta på en annan, utan att själv behöva bläddra fram till rätt ställe – tjänsten ska hålla reda på vad man redan läst och vad som eventuellt uppdaterats sedan senast.  Nyckelordet här är smidigt!

Jag är väldigt imponerad över det studerandena presenterade och vi kommer definitivt att lägga en del av det bakom örat när vi tar vår utveckling framåt. Bra jobbat!

 

 

Levande bild i papperstidningen?

Publicerad: 07/09 16:12

Gratistidningen Metro i Sverige har testat sk. augmented reality, i samband med sina papperstidningar. De började i maj i och har redan 5000 användare per vecka, när de når 10000 ska de kommersialisera tjänsten.

 

Med Augmented reality avses att man via mobilen eller surflpattan lägger en ”digital dimension”  till något i den verkliga världen. Ett exempel är turistguider som med hjälp av mobilens/surfplattans gps håller koll på var du är och kan leverera dig information om vad det egentligen är för byggnad eller staty du står och tittar på, var du hittar närmaste restaurang eller metrostation mm. En rolig app i den genren är Wikitude, som samlar info från fler olika ställen, här ett exempel på hur det ser ut då man står utanför vår redaktion och tittar mot köpcentret Forum .

 

Det svarta W:et står för Wikipedia och anger att det finns en Wikipedia-artikel om stället. Klickar man på den får man upp en liten ruta med kort info, klickar man vidare kommer man till riktiga Wikipedia. Man kan också ställa in Wikitude att visa restauranger, twitterflöden, Flickr-bilder mm. Tjänster som berikar verkligheten gör resandet (eller varför inte besöket i grannstaden) mycket intressantare.

Augmented reality kan också berika olika broschyrer och kataloger som i kombination med en applikation på mobilen/surfplattan kan ge dig mer information om produkterna. Ikeas nyaste katalog, den för år 2013, innehåller augmented reality, man kan kika innanför skåpdörrarna i katalogen, se på bildspel mm.

 

I Metro Sveriges tappning kan ett foto i tidningen bli ett bildspel eller en film, artiklar kan kopplas till sociala medier och musikrecensionerna kan leda direkt till låten i Spotify. Idén är den att Metro-läsaren laddar ner en Metro app på sin telefon som varje morgon uppdateras med innehåll som relaterar till dagens tidning. När läsaren sedan sitter i bussen och läser sin Metro tar han/hon fram telefonen, öppnar appen och kommer via den åt extra material. Speciellt populärt har filmer och bildspel varit.

 

Jag tycker det är bra att det testas på olika sätt att kombinera olika medier även om en del kanske fnyser åt Metro just nu. Om ingen testar kan vi inte veta vilken av alla modeller som är den som fungerar. Kanske Metros modell lever länge, vem vet? Mycket möjligt utgör den en katalysator för andra idéer varav någon sedan blir den riktigt stora grejen. Vad tror du? Vill du se Hbl-filmer i din mobil/surfplatta? Vad skulle du säga om Hbl:s ledare i videoformat t.ex? Eller en annonsfilm istället för bara stillbilden i tidningen? Eller ett bildspel med extra bilder som inte rymdes i tidningen?

Tv är inte som förr

Publicerad: 03/09 10:33

Enligt en färsk undersökning som Sonera låtit TNS Gallup göra har tv via datorn slagit igenom stort. Nästan hälften ser på tv via en bärbar dator och ungefär en fjärdedel via sin bordsdator. Några procent tittar på tv via surfplattan.

Intressantare än vilken apparat man använder är ändå fenomenet att se på tv då det passar en själv. Trots att de flesta ännu tittar på tv-programmen då de sänds så väljer många också att banda program och se på dem senare eller att utnyttja internetbaserade tjänster för att i efterhand se på tv. Många ser också på tv via tv-kanalernas egna arkiv. Det här nya (nåja, några år har det väl på nacken) beteendet blir allt mer utbrett och förändrar befolkningens förhållande till tv:n. Allt färre program har en ”lägerbålseffekt”, d.v.s. samlar hela landet kring tv-apparaterna och ger de givna samtalsämnena för morgondagen såsom t.ex. såpan Dallas gjorde på åttiotalet.

 

Ett annat nytt fenomen är att använda surfplattan eller smartmobilen som en ”second screen”, en extra skärm, samtidigt som man ser på tv. Visst har säkert många redan tidigare slötittat på tv och samtidigit surfat på internet, men med begreppet ”second screen” avses egentligen att man på den lilla skärmen konsumerar något som relaterar till det man ser på i tv. I sin enklaste form kan det vara en tv-show som på sin webbsajt har extra info om just det avsnittet som visas eller så kan det handla om att följa med ett twitterflöde gällande något som sänds live. Men det finns också avancerade second screen -applikationer som är utvecklade speciellt för att synkroniseras med filmer och låta tittaren interagera med innehållet. Allt för att göra tv-tittandet intressantare.

 

 

Val för paddan

Publicerad: 17/11 10:50

Det finns ingen norm för hur en tidning ska se ut på pekdator. Det allra enklaste sättet är att rätt och slätt publicera en kopia av papperstidningen, en slags pdf-version. Det är produktionstekniskt enkelt och de läsare som är vana vid papperstidningen hittar lätt i pekdatorversionen. Många tidningar har valt den här lösningen, t.ex. Svenska Dagbladet. Även Hbl utkommer på det här sättet till Ipad och Android. Den andra ytterligheten är att skapa en egen redaktion som både producerar tilläggsmaterial och layoutar innehållet enkom för pekdatorpublikationen. Det är arbetsdrygt och dyrt. USA-baserade The Daily på Ipad, med utvecklings- och årliga driftkostnader på tiotals miljoner euro är det mest pompösa exemplet.

Vilken väg man väljer beror naturligtvis på vad syftet är. Vem är den tilltänkta publiken? Ska det vara ett substitut för papperstidningen eller ett komplement? Ska det vara långläsning eller en produkt för snabba nyheter? Vilken ska utgivningsfrekvensen vara? De här frågorna och många till tangerade vi på onsdag kväll med en grupp läsare som vi bjudit in att diskutera HBL+, vår kommande pekdatorprodukt. Läsarnas synpunkter är speciellt värdefulla då vi utvecklar någonting helt nytt som det inte ännu finns färdiga modeller för.

Samtidigt följer vi med vad andra tidningshus gör för att i mån av möjlighet lära av dem: Vår finskspråkiga kollega, Helsingin Sanomat, har en Ipadversion av papperstidningen som inte är en exakt pdf-kopia, utan innehåller dagens artiklar i stilren och läsarvänlig, pekdatoranpassad form. Den har ett år nacken och återföljs inom kort av veckobilagan, NYT, som på Ipad blir en pdf-version, samt av månadsbilagan Kuukausiliite som på Ipad får en helt ny layout anpassad just för pekdatorer. Det ska bli intressant att se vilket mottagande de får. Tilltalar NYT i pdf-form på Ipad sin unga målgrupp? Och vad tycker de mera mogna Kuukausiliite-läsarna om den pekdatoranpassade versionen?

Publicerad i Hbl 12.11.2011, kolumnen Digitala Medier, med bilder tillagda i bloggen.

Projektnamn HBL+

Publicerad: 04/11 15:40

Slutsatsen av vårens läsplatteprojekt på Åland var att vi måste erbjuda två olika typer av tjänster till surfplattorna:

1) Vi behövde en e-tidning, d.v.s. en replika av dagens tidning, som visar tidningen sida för sida för ett tillgodose behoven hos de läsare som gillar dagstidningen men reser mycket eller bor så att de inte får tidningen på morgonen.

2) Vi behöver en helt ny typ av medieprodukt som är utvecklad uttryckligen för surfplattor.

E-tidningen på iPad och Android finns redan, läs mer på hbl.fi/ipad respektive hbl.fi/pressreader

Surfplattorna kommer att öka i antal och ger helt nya möjligheter till mediekonsumtion; de är suveräna på bilder och videon, möjliggör personifierad information beroende på var användaren befinner sig, innehållet kan vara interaktivt, artiklar kan lätt länkas till tidigare artiklar eller t.o.m. till helt utomstående källor. När plattorna används med de egna fingrarna snarare än en mus och tangentbord blir upplevelsen mera konkret.

Projektet med att ta fram den nya surfplatte/pekdator-produkten körde igång på allvar på tisdag och har nu ett par riktigt produktiva dagar bakom sig. Vi har diskuterat mycket kring hur målgruppen ska definieras och vad profilen på produkten ska vara. Redan nästa onsdag ska vi bolla idéer med en grupp läsare – spännande! Mot slutet av månaden ska ett par olika koncept vara klara att presenteras för en testgrupp som ska få säga sin åsikt. Om mottagandet är bra är det bara att börja bygga produktionssystemen (”bara och bara”, det är alltid lättare sagt än gjort när olika tekniska system ska sammankopplas).

Vi gav den kommande produkten projektnamnet ”HBL+” – som många andra tidningsbolag också gjort med sina surfplattetidningar. Om namnet håller ända till lanseringen av den riktiga produkten får vi se, men vi ville ha ett namn på det vi utvecklar, det känns mer konkret på det sättet.

Har ni tankar kring vad och hur ni skulle vilja läsa Hbl-material på en surfplatta får ni gärna e-posta mig (förnamn.efternamn@ksfmedia.fi) eller kommentera här.

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • oktober 2018
    M T W T F S S
    « Oct    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Etiketter

  • Kategorier