Arkiv för ‘surfplattor’ kategorin

Trevligt att träffas!

Publicerad: 30/10 14:45

Förra veckoslutet var det bokmässa i Helsingfors. På plats var också vi från Hbl, med en avdelning med ett digert program. De flesta programpunkterna var välbesökta av er läsare men om du missade hela bokmässan eller någon viss programpunkt så hittar du dem här. Själv var jag på plats på fredag kväll och söndag förmiddag och hade glädjen att komma till tals med många av er läsare – tack till er alla för de trevliga pratstunderna!

På mässan passade vi också på att ställa några frågor till er läsare, för att ”ta tempen på er” gällande dagstidningar och pekplattor. Drygt hälften av er som besökte vår monter har redan egna pekplattor och många hade prövat på att läsa Hbl eller någon annan dagstidning. De flesta tyckte att pekplattan sitter bra då man åker på resor eller till stugan och visst är det så – en kopia på den tryckta tidningen är lätt att hitta i när allt ligger på samma ställe som man är van vid från pappret.

För en del mässbesökare kändes pekplattan ännu väldigt främmande, man är kanske rädd för att ha sönder den eller för att inte kunna använda den. Men många som ännu inte prövat är nyfikna på vad plattan kunde ge dem: ”Kunde vara intressant att pröva o se vart vår tidningsvärld är på väg” sade en kvinnlig läsare, medan en annan mässbesökare höll fast vid den traditionella tidningen: ”Vill egentligen inte lära mig. Ingenting går upp mot en papperstidning.

Nästa år är det bokmässa igen – kom gärna till vår avdelning och berätta vad ni tycker om våra produkter, såväl de digitala som papperstidningen – vi vill väldigt gärna höra era åsikter!

Premiärdags!

Publicerad: 26/10 10:29

Äntligen är dagen här då vi får visa upp det vi jobbat med det senaste året. Att vi skulle börja utveckla en surfplatteprodukt för icke-papperstidningsläsare klarnade sommaren 2011 efter vårt första läsplatteförsök på Åland. Vi insåg att vi behöver en produkt som är specialdesignad för surfplattor, som har som målgrupp de personer som inte läser pappret.

 

I dagens allt mer jäktade värld är det många som upplever att de inte hinner med en papperstidning om morgnarna. I vår tvåspråkiga värld finns det också många familjer och par där den ena parten inte kan svenska och då faller valet på en finskspråkig tidning. Och beger vi oss längre bort från huvudstadsregionen finns det många bra lokaltidningar som är det naturliga förstahandsvalet för läsarna. Hbl kommer alltså i många fall på plats två, trots att läsarna gillar innehållet. För dessa läsare har vi nu alltså jobbat fram Hbl+.

De första planerna och riktlinjerna för Hbl+ ritades upp av vår dåvarande chefredaktör Hannu Olkinuora, av dåvarande chefen för digitala medier Johanna Törn-Mangs och av undertecknad.

Under hösten 2011 jobbade sedan en projektgrupp vidare med att forma planerna till ett konkret koncept. Gruppen bestod av Marita Granroth, visuell chef på KSF Media, Carl-Gustaf Lindén, ledarskribent på Hbl och av mig själv. I en månad jobbade vi heltid med att ta fram ett koncept som sedan våra webbutvecklare Joakim Ekroos och Anton Hemnell byggde ihop till en koncept dummy, en första testversion.

Under projektets gång har vi samarbetat med Aalto universitetets medieutvecklare (från f.d. Konstindustriella högskolan) som både kommenterat våra visuella lösningar och användargränssnittet. De har också hjälpt oss stort genom att genomföra användartester, först på vår koncept dummy kring förra årsskiftet, sedan på en fungerande prototyp nu i början av hösten. Med hjälp av de här intervjuerna har vi slipat på konceptet och kan nu visa upp det första betanumret av Hbl+. Ett stort tack till Merja Helle, Harri Heikkilä och Kennet Härmälä på Aalto!

Nu är det dags för den stor allmänheten att säga sitt – hittar ni som inte hinner med Hbl i pappersform plats i er vardag för HBL+? Kom till bokmässan och titta på det första betanumret, eller vänta till 9.11. och ladda ner Hbl+ till din egen iPad/Androidplatta. Och berätta sedan åt oss om det här är rätta sättet för dig att hålla dig à jour med det svenska i Finland, på svenska om Finland – det som varit vår röda tråd i planeringen.

(mer om det tekniska förverkligandet och hur vi organiserat produktionen mm. blir det en annan gång)

Barnplattor

Publicerad: 17/09 10:22

Alla som har en Ipad vet att barnen älskar den. De vill spela spel, titta på filmer och surfa på webben. Litet beroende på ålder förstås. Men redan alldeles små barn lär sig använda pekplattan, för den är så intuitiv.

Dryga två år efter att Ipad såg dagens ljust kommer pekplattorna som är avsedda enkom för barn. Inför julhandeln i USA har flera företag meddelat att de släpper pekplattor med fokus på barn. Leksaksjätten Toys ‘R Us börjar sälja en platta vid namn Tabeo som är rekommenderad för 8-10 åringar, ett företag som heter Leap Frog kommer redan ut med sin andra pekplatta för barn, Leap Pad 2, som riktar sig till 3-9 åringar. Andra plattor för barn är Inno Tab 2, Nabi, PlayBaseXoom Family Edition, Vinci mfl.

De flesta barnplattorna har en mängd spel och appar förhandsinstallerade, men till en del kan man ladda ner fler appar. Precis som med tidigare ”datorer” avsedda för barn är mycket av innehållet på något sätt pedagogiskt, spel som tränar det logiska tänkandet, samband och olikheter samt bokstäver och siffror. Och en del spel är förstås bara underhållning.

 

En platta för barn har ju den fördelen att föräldrarna (kanske) får ha sin Ipad ifred. Och barnplattan är eventuellt tåligare än en riktigt surfplatta. Så varför inte – om barnen varit snälla kanske julgubben glädjer dem med en egen platta i år? Eller så lär man barnen hanskas varsamt med den riktiga surfplattan?

 

 

Tv är inte som förr

Publicerad: 03/09 10:33

Enligt en färsk undersökning som Sonera låtit TNS Gallup göra har tv via datorn slagit igenom stort. Nästan hälften ser på tv via en bärbar dator och ungefär en fjärdedel via sin bordsdator. Några procent tittar på tv via surfplattan.

Intressantare än vilken apparat man använder är ändå fenomenet att se på tv då det passar en själv. Trots att de flesta ännu tittar på tv-programmen då de sänds så väljer många också att banda program och se på dem senare eller att utnyttja internetbaserade tjänster för att i efterhand se på tv. Många ser också på tv via tv-kanalernas egna arkiv. Det här nya (nåja, några år har det väl på nacken) beteendet blir allt mer utbrett och förändrar befolkningens förhållande till tv:n. Allt färre program har en ”lägerbålseffekt”, d.v.s. samlar hela landet kring tv-apparaterna och ger de givna samtalsämnena för morgondagen såsom t.ex. såpan Dallas gjorde på åttiotalet.

 

Ett annat nytt fenomen är att använda surfplattan eller smartmobilen som en ”second screen”, en extra skärm, samtidigt som man ser på tv. Visst har säkert många redan tidigare slötittat på tv och samtidigit surfat på internet, men med begreppet ”second screen” avses egentligen att man på den lilla skärmen konsumerar något som relaterar till det man ser på i tv. I sin enklaste form kan det vara en tv-show som på sin webbsajt har extra info om just det avsnittet som visas eller så kan det handla om att följa med ett twitterflöde gällande något som sänds live. Men det finns också avancerade second screen -applikationer som är utvecklade speciellt för att synkroniseras med filmer och låta tittaren interagera med innehållet. Allt för att göra tv-tittandet intressantare.

 

 

Projektnamn HBL+

Publicerad: 04/11 15:40

Slutsatsen av vårens läsplatteprojekt på Åland var att vi måste erbjuda två olika typer av tjänster till surfplattorna:

1) Vi behövde en e-tidning, d.v.s. en replika av dagens tidning, som visar tidningen sida för sida för ett tillgodose behoven hos de läsare som gillar dagstidningen men reser mycket eller bor så att de inte får tidningen på morgonen.

2) Vi behöver en helt ny typ av medieprodukt som är utvecklad uttryckligen för surfplattor.

E-tidningen på iPad och Android finns redan, läs mer på hbl.fi/ipad respektive hbl.fi/pressreader

Surfplattorna kommer att öka i antal och ger helt nya möjligheter till mediekonsumtion; de är suveräna på bilder och videon, möjliggör personifierad information beroende på var användaren befinner sig, innehållet kan vara interaktivt, artiklar kan lätt länkas till tidigare artiklar eller t.o.m. till helt utomstående källor. När plattorna används med de egna fingrarna snarare än en mus och tangentbord blir upplevelsen mera konkret.

Projektet med att ta fram den nya surfplatte/pekdator-produkten körde igång på allvar på tisdag och har nu ett par riktigt produktiva dagar bakom sig. Vi har diskuterat mycket kring hur målgruppen ska definieras och vad profilen på produkten ska vara. Redan nästa onsdag ska vi bolla idéer med en grupp läsare – spännande! Mot slutet av månaden ska ett par olika koncept vara klara att presenteras för en testgrupp som ska få säga sin åsikt. Om mottagandet är bra är det bara att börja bygga produktionssystemen (”bara och bara”, det är alltid lättare sagt än gjort när olika tekniska system ska sammankopplas).

Vi gav den kommande produkten projektnamnet ”HBL+” – som många andra tidningsbolag också gjort med sina surfplattetidningar. Om namnet håller ända till lanseringen av den riktiga produkten får vi se, men vi ville ha ett namn på det vi utvecklar, det känns mer konkret på det sättet.

Har ni tankar kring vad och hur ni skulle vilja läsa Hbl-material på en surfplatta får ni gärna e-posta mig (förnamn.efternamn@ksfmedia.fi) eller kommentera här.

Stort – i promille mätt

Publicerad: 30/10 17:48

Fyra dagar på bokmässan i Helsingfors bekräftar det vi sett i försäljningsstatistiken; intresset för Hbl i elektronisk form är stort. Många pappersprenumeranter vill ha Hbl på pekdator t.ex.  då de reser utomlands eller pendlar. Eller då de åker ut till stugan dit papperstidningen inte når. 

Men ”stort” i det här avseendet betyder inte att alla 50 000 Hbl-prenumeranter skulle stå i kö för att byta ut sin papperstidning till en pekdatorversion. ”Stort” på bokmässan betyder att det fanns en jämn ström av intresserade och att våra pekdatordemonstrationer på HBL:s scen hade en liten men naggande god publik.  

”Stort” i försäljningsstatistiken betyder att ett par tusen personer redan bekantat sig med Hbl i pekdatorform. Många av dem läser ett lösnummer nu och då, medan en del köper prenumerationer.

 ”Stort” på riktigt är det väl sedan när vi kan räkna antal pekdatorprenumeranter i hela procent av totala antalet prenumeranter istället för i promille som nu. 

Vem vågar sig på att gissa när det händer? 

Finland pekar mindre

Publicerad: 17/10 10:22

Ett ständigt återkommande diskussionsämne inom media är hur stort antalet Ipad-pekdatorer i Finland är. 60 000 är den senaste någorlunda pålitliga uppskattningen jag hört. Det är uppskattningsvis mindre än en fjärdedel av antalet pekdatorer i Sverige och hälften av antalet pekdatorer i Norge.

Finland, som traditionellt ansetts vara så teknikorienterat, har halkat efter. Vad beror det här på? Är våra basförnödenheter som boende och mat förhållandevis så dyra att vi inte har råd att skaffa lyxprodukter i samma utsträckning som våra grannar? Eller finns det för litet finländskt innehåll till pekdatorerna?

De flesta pekdatorer som säljs i dagens läge i Finland är Apples Ipad. Konkurrenterna som utnyttjar operativsystemet Android har inte lyckats utveckla pekdatorer som kan mäta sig med Ipad gällande användarvänlighet och tillgång till innehåll. En intressant ny konkurrent är Amazons pekdator Kindle Fire som också bygger på Android. De tidigare svartvita Kindle-läsplattorna var marknadsledare i USA och förväntningarna på Kindle Fire är därför höga. Tyvärr finns den till en början till salu bara på den amerikanska pekdatormarknaden.

Årets julhandel kommer säkert att innebära ett lyft för pekdatorhandeln i Finland. Så småningom knappar vi in Sveriges och Norges försprång. I dag erbjuder flera finländska tidningshus, bland annat Hbl, produkter för pekdatorn.  Under nästa år kommer vi att se att allt fler tidningshus satsar på pekdatorn. De nya pekdatorprodukterna kommer att skilja sig mer från papperstidningen än de produkter som finns i dag.

Publicerad i Hbl 1.10.2011, kolumnen Digitala Medier

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • december 2018
    M T W T F S S
    « Oct    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • Etiketter

  • Kategorier