Inlägg taggade med ‘internet’
Avloppsvatten för 30 cent?
Publicerad: 26/01 17:07”Nyheter på webben är och ska vara gratis!” Det tror jag att de flesta tycker. Och jo, när det kommer till telegrammnyheter – snabba nyheter om vad som hänt runtom vår jord, ta nu som exempel förrgårdagens bombdåd i Moskva – då stämmer det nog att det inte är någon vits att försöka ta betalt för dem. För det finns alltid någon som lägger ut info om det på nätet gratis.
Men de flesta mediebolag skulle gärna se att det mer unika materialet som deras journalister skriver gick att ta betalt för även på nätet. Därför jobbar nu många med att lägga upp en s.k. paywall. I all sin enkelhet handlar det om att lägga ut material som läsaren måste betala för att få läsa. T.ex. Aftonbladet Plus och Financial Times har redan gjort det.
En paywall som många kritiker har älskat att hacka ner på är brittiska The Times och Sunday Times. De lär ska ha tappat 90% av sin webbtrafik vilket annonsörerna naturligtvis inte tycker om. Enligt kolumnen på revenews.com är det självmord:
”Det är självmord att stänga ute besökarna från en sajt vars business är att sälja sin publik till annonsörer”.
Ja, det är väl ganska lätt att hålla med om egentligen. Men läs kommentarerna under inlägget – de ger nästan mer att tänka på än själva inlägget. De sammanfattar ganska väl problematiken.
Jag tycker att hela den här diskussionen är ganska spännande. Problemet härstammar naturligtvis från den tiden då dagstidningar på nittiotalet lade ut stora mängder av sitt material gratis på webben. Man såg det som en så marginell kanal att man inte insåg att genast börja ta betalt. Numera har väl de flesta insett att telegramnyheter är något man inte kan ta betalt för, men istället försöker man ta betalt för mera unikt material. Men då ställer sig många läsare och annonsörer på bakhasorna. Läsarna klagar på att de ”aldrig tänker betala för sådant man kan läsa annanstans gratis” och annonsörerna på att publiken de når via webben blir mycket mindre med paywalls och ”då tänker vi minsann inte betala så mycket”. Nähä.
Jag köper argumentet att man inte kan ta betalt för sådant som finns gratis på webben. Det är klart som korvspad. Inte skulle jag heller betala för att få reda på att en bomb detonerat i Moskva. Eller att belgarna marscherade för en ny regering. Eller för höra att savolaxarna får vara utan el i flera dagar. Men däremot läste jag med intresse i dagens tidning om avloppsvattenreformen och funderade på vad det innebär för min farmors stuga och för min svärfars stuga. Jag lusläste också artikeln om slang i Helsingfors idag och funderade på min egen inställning till stadin slangi. Båda var nyheter som berörde just mig, som var genomtänkta och som jag gärna betalar för. Informationen i den förstnämnda artikeln kunde jag ha tagit del av via riksdagens hemsida, och slangtävlingen finns säkert också omskriven någonstans på webben, men jag hade knappast snubblat över den. Men här i min dagstidning fick jag det framlagt för mig på ett enkelt, läsarvänligt sätt. Jag tror (hoppas) ni håller med mig om att det här är dagstidningars starka sida.
Men enligt tankegången i den ovan nämnda kolumnen kan man inte ta betalt ens för mer djuplodande artiklar på webben – varför inte det? Vad är det som gör att artikeln är värd något på papper, men inte på webben? Inte är det väl pappret i sig?
Min dagstidning kostar ca 80 cent om dagen. En del av papperstidningens värde ligger säkert i det att jag snabbt kan bläddra från pärm till pärm och få en överblick. Så att jag vet vad som hänt och inte känner mig som en tönt vid kaffebordet på jobbet eller då jag råkar på någon bekant i matbutiken – eller hur? Låt oss säga att det är värt en fjärdedel av priset på tidningen, 20 cent. Resterande 60 cent betalar jag sedan då för de enskilda artiklarna, idag var avloppsartikeln värd 30 cent och slangartikeln 20 cent. Resten 10 cent går till riksdagens tunnel, det ryska terrordådet samt Matilda och Henric. I papperstidningen alltså. Men är de då inte värda det om jag serveras dem via webben? På papper är avloppsvattnet värt 30 cent, men på webben noll? De tappar sitt värde liksom?
Om så är fallet hur ska då journalisten få sin lön? Enbart från annonsintäkter? Det kommer inte att lyckas. Annonsörerna betalar inte lika mycket för annonser på webben som för annonser i tidningen, så tanken att de skulle finansiera hela nyhetsproduktionen är utopistisk. Må vara att i en värld utan papperstidning så slipper mediabolagen en del kostnader, men definitivt inte alla. Och hur skulle det gå med den journalistiska objektiviteten om det är enbart annonsörerna som betalar lönen?
En av kommentarerna till kolumnen påpekar det här dilemmat (min översättning):
”Men jag kan inte låta bli att undra över hur högt priset som samhället skulle tvingas betala för gratis nyheter skulle vara. Jag menar, vi måste inse att journalistik som finansieras enbart med annonsintäkter aldrig har den journalistiska eller ekonomiska friheten att löpa linan ut som en vakthund för demokratin. Så jag vet inte vem jag ska vara mera arg på; den apatiska allmänheten eller nyhetsutgivarna som inte klarar av att hitta nya inkomstkällor.”
Vad tycker du?
P.S Nästa stora paywall-grej i tur är New York Times. Ska bli spännande att se hur de klarar sig.
Ny konkurrenssituation för medier?
Publicerad: 02/12 11:24Idag arrangerar Mediernas Centralförbund sitt traditionella höstseminarium, i år med temat ”Medier i en ny konkurrenssituation” (fritt översatt från finskans Media uudessa kilpailuympäristössä). Två av årets talare är inhemska tungviktare inom printmediabranschen: Kai Telanne, vd för Alma Media, inleder seminariet i egenskap av ordförande för Mediernas Centralförbund. Sedan ska vi få höra Hannu Syrjänen, vd för Sanoma, tala om sin syn på mediernas nya konkurrenssituation. Han åtföljs av Jukka Alho, vd för Itella, som ska berätta åt oss hur Itella ser på den nya postlagen och marknaden för distribution av tidningar. Sist ute är sedan Mediernas Centralförbunds utvecklingsdirektör Helene Juhola och projektchef Kristiina Markkula. De ska berätta om eReadingprojektet (det vi också är med om) och vilka olika pekdatorer det finns på marknaden för tillfället.
Jag ställer mig litet skeptiskt till valet av namn och tema på seminariet, det känns aningen förlegat. Den här ”nya” konkurrenssituationen har vi haft i många år redan. Det borde vara glasklart för alla att medievärlden har varit annorlunda nu i flere år redan. Jan-Erik Andelin skrev en bra ledare som tangerar det här i gårdagens Borgåbladet, läs den gärna.
Allt flere nöjer sig med de ytligare nyheter som de lätt, och ofta gratis, får via radio, tv och internet. Och överger dagstidningen. Jag tror inte att det här betyder att folk skulle vara mer ointresserade av det kringliggande samhället än tidigare. Snarare var det väl tidigare så att även de som inte var så intresserade av dagstidningarnas gedigna material ändå prenumererade då det inte riktigt fanns några alternativ. Det är inte så länge sedan vi hade bara några tv-kanaler som mest sände riksnyheter.
Men nytt kan man nog inte med bästa vilja kalla fenomenet. Ta en titt på bilden nedan, den beskriver antal dagstidningar som givits ut i Finland (källa: Tidningarnas Förbund):
Efter år 1990 har det stadigt gått neråt, tidningarna har inte klarat av den allt hårdnande konkurrensen från andra medier utan har tvingats gå ihop med andra tidningar eller läggas ner helt och hållet. Förutom skiftet i medieutbudet så hade naturligtvis recessionen i början av nittiotalet också en stor roll. Osund affärsverksamhet rensades bort i hela samhället, så också på tidningsbranschen. Men efter recessionen var verkligheten en annan, internet var på kommande och allt mer tv- och radiokanaler nådde Finland:
– Det var först i slutet på 80-talet som de kommersiella radiokanalerna började dyka upp på allvar och vid 1990 boomade de. Nu har vi 54 kommersiella radiokanaler i Finland.
– Tv-utbudet har också blivit allt större och allt flere hushåll har betalkanaler. Enligt en Kommunikationsverkets senaste marknadsöversikt har antalet betal-tv abonnenter stigit från dryga 100 000 hushåll år 2004 till 630 000 år 2009. Vart tredje hushåll i Finland har alltså i dagsläget betal-tv.
– Vid pass 2000 steg andelen internetanvändare bland 16-74 åringarna över 50%. I dagens läge är det litet över 80% som klassas som internetanvändare enligt Statistikcentralen.
Så visst kan man skriva under att dagstidningarna har en besvärlig konkurrenssituation. Men fenomenet är inte nytt, utan som siffrorna ovan visar har det pågått i flera år. Jag hoppas på att i eftermiddag få se litet dynamiska tag av ledarna för våra två stora tidningshus. Det är trots allt de två bolagen som sitter på den mesta makten gällande printmediabranschen i det här landet och det krävs att de sätter igång med nytänk innan det på bred front händer något i vår lilla avkrok!
Alla är online 24/7 om tio år
Publicerad: 01/12 11:24Så påstod måndagens föreläsare. Jag undrar om det kommer att vara sant.
Att vi har möjlighet att vara online hela tiden betvivlar jag inte alls. En stor del av oss har redan mobiler som ger oss den möjligheten, så gott som alla har väl datorer i hemmen och snart paddor i (hand)väskan. Läser man på statistikcentralens hemsida om internetanvändning så ökar internetanvändningen stadigt.
Men. Att ha möjlighet till internet var man än befinner sig betyder inte att man vill vara uppkopplad hela tiden. Alla kanske inte vill det.
Vi frågade nyligen vår målgrupp om deras mediebeteende och om varför de använder media som de gör. I dagens läge, i vår målgrupp, finns det en liten grupp människor som faktiskt redan är uppkopplade hela tiden. Det är de som blir ångestfyllda av att inte ha tillgång till internet. De konsumerar flere olika medier simultant och är överlag intresserade av den tekniska utvecklingen i samhället. Jag är övertygad över att den här gruppen kommer att öka i storlek, men lika övertygad om att en annan grupp vi hittade kommer att finnas kvar om tio år. Den gruppen bestod av personer som konsumerar ett medium i taget, värderar lugn och ro och inte har ett så stort behov av att veta vad som händer hela tiden. De som knäpper på tv:n först när de läst tidningen färdigt, och när de väl sett på tv stänger de den och öppnar datorn. Alla konsumerar inte många medier på samma gång.
Men det gäller bara att vänta. Om tio år är vi klokare, då vet vi om alla är uppkopplade 24/7 eller inte :-)
TV vs Dagstidningar
Publicerad: 23/11 11:04Förra veckan träffade jag och några kolleger Thomas Porsaeus, strateg på SVTi, som berättade åt oss om utmaningarna på SVT i den allt mer fragmenterade medievärlden.
Skillnaderna mellan tv-världen och dagstidningsvärlden är inte alltid så stor som man skulle tro. Både tv och dagstidningarna måste vara tillräckligt relevanta för att tittarna/läsarna ska vara villiga att betala för det. För SVT gäller det att tittarna ska tycka att SVT:s utbud är värt att betala tv-licensen för. Om alltför många inte betalar vill politikerna inte upprätthålla licenssystemet. För dagstidningarna gäller det att dagstidningen måste innehålla tillräckligt mycket för var och en, för att läsarna ska betala.
Hur kommer förtjänstmodellerna att se ut för medierna på 10-20 års sikt? Vad vill konsumenterna betala för?
Domedagsprofeterna
Publicerad: 22/11 14:43Det finns gott om domedagsprofeter när det gäller dagstidningarna i vår värld. Med jämna mellanrum får vi höra att dagstidningarna går en bråd död till mötes. Här senast var den australiensiska Ross Dawson ute med sin profetia. Enligt honom dör dagstidningarna i Finland ut senast 2021.
Jag tror inte heller att dagstidningarna har en framtid i att enbart trycka nyheter på papper och distribuera dem hem till läsarna en gång om dygnet. Men vem har sagt att det är bara det vi ska göra i framtiden? Dagstidningarnas uppgift är väl att förmedla nyheter till sina läsare, att sätta nyheterna i ett sammanhang och berätta vad de egentligen betyder för just dig? Och att varva nyheterna med lämpliga portioner underhållning och annat matnyttigt. Vilken kanalen är, det är sekundärt.
Vi ska inte fastna alltför mycket vid ordet dagstidning i betydelsen ”tryckt på papper”. Papperstidningen (som jag nog tror att finns kvar ännu om tolv år och länge till) kompletteras med nya kanaler – Internet är inte en ny kanal utan många. Internet finns på datorn, på mobilen, i spelkonsolen, på pekdatorer, hemma hos människorna, i fickan, på jobbet, på allmänna platser… överallt. Och där ska också dagstidningarna finnas!
Det gäller bara att hitta de nya formerna för verksamheten. Behovet av nyheter har inte försvunnit någonstans, det finns nog där ännu. Men vi i mediebolagen har mycket att lära oss. Den här bloggen är ett steg i den riktningen – jag vill gärna höra dina kommentarer om allt som har att göra med nya medier, gamla medier, teknik, trender, hur du konsumerar media och hur du tycker att framtiden borde se ut!
