Inlägg taggade med ‘framtiden’

Enligt en ny global undersökning gjord på uppdrag av Cisco anser mer än hälften av dagens unga vuxna att internet är en basförnödenhet. Det är lika viktigt att ha tillgång till internet som till luft, vatten och mat. Utan att ha läst hela undersökningen är det svårt att veta vad resultaten egentligen pekar på i praktiken. Naturligtvis ska vi inte försöka bortförklara dem, men alla undersökningsresultat ska alltid ställas i perspektiv till vår egen tillvaro. Som lösryckta statistika är de inte mycket värda.

Finska mediesajten Mediaviikko lyfte fram undersökningen med rubriken ”De  traditionella mediernas betydelse för unga har rasat”.  När man läser vidare ser man att det resultat som har rasat är dagstidningarnas ställning som primära informationskälla för ungdomarna.  Det är väl ingen nyhet? Åtminstone inte när vi uttryckligen tänker på nyheter. Dagstidningens uppgift i nyhetsväg är inte numera att berätta att något hänt, utan att sätta händelsen i ett sammanhang. Det är kanske inte så farligt att inte uppfattas som den ”primära informationskällan”? Läser man dessutom in annat än bara nyheter i ordet ”information” så är det alldeles självklart att internet slår dagstidningen 10-0. Internet är ju så mycket mer än bara nyheter. Information på internet handlar om allt från bibliotekets öppethållningstider till Wikipedia-artikeln om Yxpila* till andra resenärers åsikter om hotellet man tänkt bo på under semestern. Men om vi talar bara om nyheter på internet, så skulle det vara intressant att veta hur många som uppfattar ett mediebolags webbsajt som den primära informationskällan?

Medievärlden förändras och vi förändras med den. Det handlar inte om att krampaktigt fortsätta vara det vi varit tidigare, utan det handlar om att hitta en ny plats i ett nytt medielandskap. Internet är en viktig del av det, men inte på bekostnad av papperstidningen, utan vid sidan av en ny form av papperstidningen.

*Jag och några kolleger var idag på studiebesök till hamnen i Karleby. Hamnen ligger i stadsdelen Yxpila och någon i sällskapet undrade om Yxpila varit en egen kommun någon gång. En snabbkoll på mobil-Wikipedia berättade oss att så inte är fallet.

Ointresserad av papperstidningen?

Publicerad: 27/08 16:23

Är du en av dem som inte mera riktigt gillar papperstidningen? Kanske har du aldrig gillat den, eller så tycker du att du numera får tillräckligt med nyheter från webben?

Att du just nu befinner dig på hbl.fi tyder på att du ändå är intresserad av våra nyheter och reportage. Är du nöjd med att läsa bara hbl.fi eller vill du ha nåt mer? Har du en iPad eller annan pekadator?

Vi vill gärna höra vad du tycker för nu kör vi på allvar igång med produktutvecklingen för en specialdesignad pekdatorprodukt.

Vårens Ålandsprojekt visade oss att vi dels behöver en pdf-version av papperstidningen för pekdatorer och dels behöver en helt annorlunda nyhetsprodukt för de som inte gillar papperstidningen. Pdf-versionen av eHBL för iPad har kommit ut ca en månad sedan och fått ett bra mottagande. Snart ska den också finnas tillgänglig för Android. Därmed är det nu dags att sätta igång med planerandet av den andra varianten, en helt ny typ av produkt, som inte ens har ett namn än. Och det är där du kommer in. Ju mindre intresserad av pappersversionen du är, desto mer vill vi veta hur du skulle vilja få dina Hbl-nyheter levererade!

Berätta det åt oss, här under eller per epost till mig: förnamn.efternamn@ksfmedia.fi

Det sociala nyhetsflödet

Publicerad: 08/08 14:01

Jag stötte på en intressant diskussion om sociala medier och nyheter häromdagen. Det var Anette Novak, chefredaktör för Norran, en dagstidning i Skellefteå i norra Sverige, som på Facebook ställde en fråga om nyheter i sociala medier: ”…konstaterar att sociala medier blir en allt viktigare del av redaktionens intake. Vad säger ni- något glimtar förbi på FB/Twitter och sen får man hela historien på sajten eller i tidningen. Funkar det?

De flesta som deltog i diskussionen tyckte att det funkar – det är vardagsmat för de flesta redaktionerna att lägga ut några länkar per dag och på så sätt uppmärksamma publiken om vad man skrivit. Och som läsare är det naturligt att klicka på länken, om man är intresserad – och låta bli om man inte är det. För tidningshusen är de sociala medierna ett sätt att vara närvarande där var läsaren är. Läsaren själv bestämmer vilka nyhetssajter ska vara en del av hans/hennes flöde. Om du vill se vad HBL länkar på Facebook så lägger du till HBL i ditt flöde genom att leta reda på HBL:s sida och sedan klicka på ”Gilla”. På Twitter letar du reda på hblwebb och väljer follow. Om du inte vill ha HBL i ditt flöde så låter du naturligtvis bli.

För läsaren blir nyheterna i de sociala medierna ett lätt sätt att få de nyaste snackisarna levererade under dagens lopp. Samtidigt ser man vad andra som gillar HBL eventuellt ha kommenterat, i bästa fall blir kommentarerna en mini-insändardebatt med kommentarer för och emot.

Sen finns det då den andra typen av nyhetslänkar, den som ens egna vänner på FB eller personer man följer på Twitter delar med sig. Ibland ser man att länken gått vidare många omgångar innan man själv får den. Tack vare sina vänners länkar snubblar man över de mest varierande nyheter – somliga intressantare än andra, somliga seriösare än andra.

Vännernas nyhetslänkar är lika varierande som vännerna själva. Medan en del vänner alltid länkar till nöjesnyheter håller andra sig till mera seriösa nyheter. Gemensamt är att alla länkar till nyheter som de tycker att deras vänner bör läsa. Det sociala nyhetsflödet berikar ens eget val av nyheter. Nyheter man aldrig själv hittat eller valt att klicka på blir lästa för att det är en vän som presenterar dem för en. Och det samma gäller bloggartiklar och internetsidor överlag.

De sociala medierna har blivit en etablerad del av mångas vardag, och det ska bli spännande att se vilken roll de får för nyhetsproduktionen och –konsumtionen. Risken ur läsarsynvinkel är att man får ett alltför slumpmässigt urval nyheter presenterade för sig om man bara läser det ens vänner uppmanar en att läsa. Risken för nyhetsredaktionen är att man börjar skriva nyheter ämnade att ”gillas” och på kuppen förlorar den journalistiska objektiviteten.

Båda scenarierna känns som tur avlägsna i dagens läge. Nyhetskonsumenterna läser annat än bara länkade nyheter och dagstidningarnas redaktioner gör gedigna nyheter på basen av journalistiska val. Men kanske faran lurar bakom hörnet, vad tror du?

Twitter och FB en fara för demokratin?

Publicerad: 03/06 14:34

I Sverige är var femte ung mellan 16 och 29 år redo att sälja sin röst till den kandidat som ”erbjuder en mindre summa pengar eller annan gåva”. Var fjärde ung anser också att ”det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagen eller val”. Läs diktatur.

Av hela den svenska befolkningen är motsvarande andel 7 %. Resultaten kommer från den senaste World Values Survey-undersökningen i Sverige. Läs hela debattartikeln på Dagens Nyheters sajt här.

Som en jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra är 9 procent i Ghana – ett land där den vetenskapliga litteraturen ofta menar att demokratin undermineras av att det ”bara handlar om pengar”.

Staffan I. Lindberg som skrivit debattartikeln och utfört forskningen säger att: ”Det är viktigt att notera att denna grupp unga inte är extremister utan kommer från alla politiska partiers sympatisörer. De har jobb och grundläggande utbildning i ungefär samma utsträckning som andra och samma grad av förtroende för institutioner som kyrka, universitet och försvar och olika typer av organisationer. De är varken mer eller mindre villiga att vara aktiva i olika former av protester och demonstrationer.”

Det som skiljer de unga som inte bryr sig om demokratin från de andra är att de inte läser dagstidningar eller ser på tv:s nyhetssändningar. De förlitar sig på det de läser på Twitter och Facebook.

Så för att ställa det hela på rätt köl igen så bannlyser vi allt mikrobloggande? Naturligtvis inte. Det är inget fel på mikrobloggar i sig. Det som behövs är källkritik och bredare medievanor hos de unga. Den bollen går till de unga själva, föräldrarna och skolan. Och så måste vi medier se oss själva i spegeln. Vi har ett samhälleligt uppdrag som Helsingin Sanomat konstaterade i sin läsvärda ledare förra lördagen (även om de vinklar in det hela på momsfriheten). Så om de unga inte är intresserade av de produkter vi erbjuder idag måste vi hitta något annat som intresserar. Det är viktigt för demokratin och vårt samhälle, inte bara för vår egen överlevnad. Ju snabbare jorden snurrar desto mer behövs journalister för att tolka det som sker och för att berätta det åt medborgarna i vår demokrati.

Hur stor är andelen finländare som är villiga att sälja sin röst?

 

Släng ut kärnan!

Publicerad: 30/05 14:22

Jag hade glädjen att lyssna till Inma Martinez på WAN-Ifras Nordic Local Media Conference i Stockholm på fredagen. Hon anses vara en av världens bästa digitalmediestrateger.

Inma inbjöd oss alla till en tankelek: Släng ut kärnan i er verksamhet, det ni är allra bäst på. Vad har ni då kvar? Gå igenom företagets eller produktens övriga beståndsdelar och analysera dem noggrant. Vad är de värda för kunden? Vad kan ni göra business av annat än kärnkompetensen?

Publiken började smått dra på munnen. Alla tycktes tänka: Vad kan ett tidningshus annat än publicera nyheter? Ska vi börja hitta på nya Angry Birds eller konkurrera med tv:ns såpor? Inombords skakade åhörarna vilt på huvudet – Kvinnan är tokig!

Vad kan tidningshusen annat än att ge ut tidningar? Tusen dollars frågan så att säga. Ja, vad kan vi? Om vi inte skulle få ge ut en tidning och inte få producera en traditionell nyhetssajt,  vad skulle vi då göra?

Jag har några egna svar på min tunga, men vill först vända på steken  och fråga er: Om tidningshusen inte gav ut papperstidningar eller producerade nyhetssajter, om radio och tv inte heller hade nyhetsprogram eller nyhetssajter (eller text-tv), hur skulle ni vilja få era nyheter tilldelade?

 

Hemmablind?

Publicerad: 05/04 11:19

När man är mitt uppe i något blir man lätt blind för vad man sysslar med. Det är svårt att sätta sig in i hur omvärlden ser på saken. Precis så är det också med vårt läsplatteprojekt – vi har jobbat med det så länge, eller så känns det, att man inte inser att det är nytt och spännande för andra.

Våra testare på Åland är halvvägs i sin testperiod. De kommentarer vi fått tyder på att de är jättenyfikna och intresserade av läsplattans möjligheter:

I söndagsmorse var det en njutning att ladda och läsa i sängen innan uppstigning. Då läste jag hela riktigt noggrant och tänkte på att det är länge sen jag fått tidningen en söndagsmorgon. Och att inte ens behöva stiga upp ur sängen är ju toppen. Den är ju litet tung men jag lägger två kuddar under och då är det lätt att hålla i den lätt framåtlutad på magen.

Hos oss löper allt bra – och mannen som är en dålig tidningsläsare tillbringade en hel timme igår och lästa HBL när den var på plattan… tyder på att nya läsare kan utvinnas den här vägen!

Visst har det varit en del tekniska problem, och det finns saker att fixa, men att det finns ett behov och intresse för Hbl på platta verkar klart :-)

Många läsare som inte hör till testgruppen är också nyfikna på läsplatteversionen, det har vi sett på de mässor vi är närvarande på, t.ex. Bokmässan i Helsingfors i höstas och Ålandsmässan för ett par veckor sedan. Endel hör också av sig via epost eller när vi ber om repons på något helt annat. Följande kommentarer gällande läsplatteversioner av Hbl kom in på en enkät om hbl.fi som vi gjorde förra veckan:

En Ipad, tablet version av HBL skulle uppskattas högt, även för den digitala tidningen. The Economist ett rätt bra exempel på en fungerande e-tidning.

Vi som läser tidningar som SvD och HeSa på våra iPad’ar har hela tiden sagt att vi vill att eHbl skall anpassa sig till iPad. Men utan några som helst kommentarer har det inte gjorts. Det har som sagt alla hyggliga tidningar gjort.

Till den senare kommentaren vill jag berätta att vi nog kommer ut på iPad också. Först med en etidningsversion som går att läsa på iPad som faktiskt redan är hos Apple för godkännande (kan inte dröja mer än någon vecka nu) och senare med en pekdatoranpassad version av Hbl (beroende på responsen från det pågående försöket har vi mer eller mindre saker att fixa innan det blir en kommersiell produkt) . Det är synd att personen som skrivit kommentaren upplever att vi nonchalerat iPad-användarnas önskemål, det är absolut inte meningen. Vi har försökt informera om vårt sätt att tänka och vilka teknologier vi valt, t.ex. här på den här bloggen och genom att berätta om vårt test på Åland i tidningen och på webben.

Intresset på branschen är också stort, vi har blivit ombedda att berätta om vårt projekt på flera olika seminarier och konferenser samt blivit uppringda av kolleger i andra bolag som vill höra om hur vi tänker. Förra veckan var vi på Arena Interactives Digital Media-seminarium som samlade ett hundratal personer från branschen. Bilder finns på Arena Interactives facebook-sida. Vi delar gärna med oss, vi tänker som så att det är hela branschens fördel att komma ordentligt igång med läsplattor. Och det är inte heller bort från oss att en annan tidning vet vilken teknologi vi valt och hur vi resonerar* – det är få dagstidningar i Finland som när det kommer till kritan konkurrerar med varandra.

Summa summarum: Det är jätteskoj och jättebra med all respons! Fortsätt med det! Utan läsarnas respons och externa bollplank skulle det finnas en risk att vi för utvecklingen i fel riktning.

*för de intresserade lovar jag att lägga upp en mer teknisk beskrivning på vår läsplattelösning så småningom.

 

Testet är live!

Publicerad: 10/03 14:53

På tisdag startade vårt läsplattetest på Åland. På plats var förutom våra 25 testfamiljer Hbl:s chefredaktör Hannu Olkinuora, vår chef för  digitala medier Johanna Törn-Mangs, vår produktchef för digitala medier Kaj Ritala och så jag. Dessutom hade vi med oss projektforskare Kajsa Hytönen från Aalto-universitet som har hand om forskningsbiten av projektet. Kajsa ska intervjua och observera en del av familjerna och analysera de dagböcker de fyller i under testets gång.

Startskottet gick på hotell Arkipelag i Mariehamn, där testarna samlades för att få sina plattor och höra hur de fungerar. Allt fungerade så smidigt som man bara kan tänka sig, även om hotellets trådlösa internetkontakt hade fullt upp när som mest 18 plattor simultant skulle ladda ner dagens tidning.

Testarna var alla ivriga och jätteintresserade, allt från pensionerade damer till småbarnsföräldrar. Litet krångligt kändes väl touch screenen för somliga, att träffa rätt i de små menyerna är inte så lätt. Men alla fick sin platta startad, uppkopplad till internet och dagens tidning nedladdad. Och alla lyckades navigera i tidningen och läsa artiklar. Vi hann med många intressanta diskussioner med testarna, om vad just de tycker är viktigt i papperstidningen, hur de upplever distributionen, hurdana läsvanor de har och hur bevandrade i teknik de är. En riktigt givande kväll!

Själva eldprovet blir naturligtvis hur det fungerar i praktiken hemma, i det långa loppet: Tycker testarna om upplägget? Är överskådligheten tillräcklig? Fungerar tekniken tillräckligt bra? Känns det som om man skulle läsa en dagstidning, eller känns det mera som internet? Om det senare är fallet, upplever man ändå att innehållet är av lika hög kvalitet som när det är tryckt på papper? Tröttnar man på att starta sin platta varje morgon och väntar hellre tills tidningen kommer? Allt det här, och en massa annat, hoppas vi ha svar på om ett par månader när testet är slut.

På onsdagsmorgon ringde ett par testare och behövde handledning för att koppla sin platta till det egna trådlösa nätet, men det hade vi räknat med. Idag, torsdag, har ännu ingen ringt, så det verkar som om våra testare inte stött på några oväntade problem med plattan – skoj!

En av testarna upplevde att hans egen internetuppkoppling var litet trög på onsdagen, men idag skrev han såhär:

”Idag tog jag HBL plattan med mig till jobbet och laddade ner HBL här. Nu tog det knappt 2 minuter, vilket är helt ok. Kommer nu att få internet leverantören att leverera den hastighet jag betalar för, till mitt hus. En oväntad men mycket  positiv biverkan av Ert läsplatteprojekt. Tack för det!”

 

På plats på tisdagen fanns också lokaltidningen Nya Åland som skrev en riktigt trevlig artikel om oss :-) En kortare version av den finns på deras webbplats.

 

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • april 2024
    M T O T F L S
    « okt    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • Etiketter

  • Kategorier