Arkiv för ‘mediekonsumtion’ kategorin
Grattis HS!
Publicerad: 27/02 23:14Alldeles just kom nyheten många väntat på i flere år: Att Helsingin Sanomat övergår till tabloidformat.
Orsaken till att många andra dagstidningar i Finland tvivlat på tabloidiseringen är tudelad. Dels är det en produktionsteknisk fråga. Det är inte alls sagt att de tryckpressar man har lämpar sig för tabloidformatet. Till ytan mindre sidor betyder att sidantalet ökar. Kanske inte exakt till det dubbla eftersom både text- och bildstorlek spelar in, men många sidor fler blir det. Och tryckpressarna, packsalarna m.m. kanske inte är alldeles lätta att anpassa till det. Men nu är åtminstone HS redo för det. Månne inte flere andra följer med så småningom då också.
Den andra orsaken till att många tidningar dragit sig för tabloidiseringen är annonsintäkterna. Hittills har tidningarna resonerat som så att en mindre sida = färre kvadratcentimetrar = annonserna måste vara billigare. Vilket delvis är helt knasigt. ”En sida är en sida är en sida”. Som vår ex-annonsdirektör brukade säga. En helsidesannons i en tabloidtidning uppmärksammas precis lika mycket av läsaren som en helsida i en broadsheet-tidning. Det är ingen naturlag att kvadratcentimeterpriset för en annons i en tabloidtidning måste vara exakt det samma som i en broadsheettidning. Tidningar är produkter som utvecklas och vilka annonsmoduler som finns tillgängliga för annonsörerna varierar också från tid till tid. Rädslan för missade annonsintänkter har varit orimligt stor inom vår bransch – åtminstone sett från en tidning som tabloidiserades för åtta år sedan.
Att HS just nu väljer att gå över till tabloid beror enligt chefredaktör Mikael Pentikäinen på att tiden är mogen just nu. Helt säkert är den mognare än någonsin, men mogen vågar jag påstå att den varit länge, om de bara hade vågat. Litet lustigt är det ju trots allt att tidningen som är överlägset störst i Finland, men nästan en miljon läsare varje dag och med en position på annonsmarknaden som andra bara kan drömma om, har tvekat så länge. För faktum är att det HS gör på annonsmarknaden, de tvingas annonsörerna (och i många fall också de andra tidningarna) följa. Så nu kan vi som redan tabloidiserat bara glädjas åt att annonsörerna äntligen kommer att se tabloiden som norm och inte som något konstigt format som de tvingas göra om sina annonser för!
Läser man kommentarerna på hs.fi eller på deras Facebooksida är det många som ondgör sig över förnyelsen men många är också glada och nöjda över den. Med facit på hand kan vi på Hbl säga att läsarna vänjer sig. För Hbl stannade en negativ upplageutveckling upp i och med tabloidiseringen och upplagan uppvisade sedan ett litet plus de kommande åren. Visst var en del läsare missnöjda, men så är det alltid. De flesta vande sig rätt fort. Kommer du själv ihåg hur broadsheet-Hbl såg ut med den ljusblåa vinjetten ”Hufvudstadsbladet” högst upp på första sidan? Visst skulle det kännas konstigt om en sådan HBL damp ner i din postlåda imorgon på morgonen?
I dagens läge med stora omvälvningar i mediebranschen är det bra med utveckling, det är bra att modernisera, tänka om. Tidningen behöver inte alltid se ut som den gjort de senaste tjugo åren. För aderton år sedan började jag min bana inom mediebranschen, på just HS, och då såg tidningen mer eller mindre lika ut som idag. Endel sidor var visserligen svartvita (av produktionstekniska skäl), men första sidans annonsplatser var de samma, avdelningsindelningen den samma.
Jag tror att HS kommer att se ett uppsving i sina sviktande läsarsiffror bara de får sin tabloidversion att sitta, det är bara att gratulera till veckans bästa nyhet inom mediebranschen i Finland! Grattis gamla arbetsgivare – äntligen!
HBL+ redo för test
Publicerad: 14/12 14:07Dags för nästa steg i produktuvecklingsprojektet. Att testa koncepetet på potentiella läsare.
Intervjuer* med potentiella läsare (= icke-papperstidningsläsare) kör igång i dagarna. Tjugo personer får bekanta sig med vår concept dummy och berätta vad de tycker om den. Det viktigaste är att få respons på idén, om testarna tror att den typ av medieprodukt som HBL+ representerar kunde ha en roll i deras liv eller inte. Intressant är också att höra vad de tycker om vårt utkast till layout, den röda tråden i innehållsurvalet och om navigeringslogiken.
Vi hoppas naturligtvis på att intervjuobjekten ska det vi nu tagit fram och visa oss grönt ljus för att fortsätta utvecklingen. Om inte, får vi starta om, men med en hel del mera kunskap i bagaget.
Varför har vi då inte börjat med att fråga icke-läsare om vad de vill ha? Det är litet som aforismen om vad en medeltida ryttare önskar för att komma snabbare fram; en snabbare häst. Inte en bil. För den medeltida ryttaren var det omöjligt att tänka sig en bil och på samma sätt har vi upplevt att det är så få som ännu har en surfplatta (4% i Finland enligt den senaste uppgiften) att det inte är alldeles enkelt att bara fråga våra icke-läsare vad de vill ha. Vi har istället utgått ifrån respons vi fått, allmängiltiga undersökningar om surfplatteanvändning och egen medieresearch som gjorts bland icke-läsare ur vilken vi kan urläsa vad de som inte läser våra tidningar konsumerar, vilka saker som intresserar dem och vad som motiverar dem i deras mediekonsumtion.
Om några veckor är vi klokare och lovar dela med oss av resultaten!
*Intervjuerna utförs en forskare på Konstindustriella högskolans enhet för medier och design.
Stort – i promille mätt
Publicerad: 30/10 17:48Fyra dagar på bokmässan i Helsingfors bekräftar det vi sett i försäljningsstatistiken; intresset för Hbl i elektronisk form är stort. Många pappersprenumeranter vill ha Hbl på pekdator t.ex. då de reser utomlands eller pendlar. Eller då de åker ut till stugan dit papperstidningen inte når.
Men ”stort” i det här avseendet betyder inte att alla 50 000 Hbl-prenumeranter skulle stå i kö för att byta ut sin papperstidning till en pekdatorversion. ”Stort” på bokmässan betyder att det fanns en jämn ström av intresserade och att våra pekdatordemonstrationer på HBL:s scen hade en liten men naggande god publik.
”Stort” i försäljningsstatistiken betyder att ett par tusen personer redan bekantat sig med Hbl i pekdatorform. Många av dem läser ett lösnummer nu och då, medan en del köper prenumerationer.
”Stort” på riktigt är det väl sedan när vi kan räkna antal pekdatorprenumeranter i hela procent av totala antalet prenumeranter istället för i promille som nu.
Vem vågar sig på att gissa när det händer?
Finland pekar mindre
Publicerad: 17/10 10:22Ett ständigt återkommande diskussionsämne inom media är hur stort antalet Ipad-pekdatorer i Finland är. 60 000 är den senaste någorlunda pålitliga uppskattningen jag hört. Det är uppskattningsvis mindre än en fjärdedel av antalet pekdatorer i Sverige och hälften av antalet pekdatorer i Norge.
Finland, som traditionellt ansetts vara så teknikorienterat, har halkat efter. Vad beror det här på? Är våra basförnödenheter som boende och mat förhållandevis så dyra att vi inte har råd att skaffa lyxprodukter i samma utsträckning som våra grannar? Eller finns det för litet finländskt innehåll till pekdatorerna?
De flesta pekdatorer som säljs i dagens läge i Finland är Apples Ipad. Konkurrenterna som utnyttjar operativsystemet Android har inte lyckats utveckla pekdatorer som kan mäta sig med Ipad gällande användarvänlighet och tillgång till innehåll. En intressant ny konkurrent är Amazons pekdator Kindle Fire som också bygger på Android. De tidigare svartvita Kindle-läsplattorna var marknadsledare i USA och förväntningarna på Kindle Fire är därför höga. Tyvärr finns den till en början till salu bara på den amerikanska pekdatormarknaden.
Årets julhandel kommer säkert att innebära ett lyft för pekdatorhandeln i Finland. Så småningom knappar vi in Sveriges och Norges försprång. I dag erbjuder flera finländska tidningshus, bland annat Hbl, produkter för pekdatorn. Under nästa år kommer vi att se att allt fler tidningshus satsar på pekdatorn. De nya pekdatorprodukterna kommer att skilja sig mer från papperstidningen än de produkter som finns i dag.
Publicerad i Hbl 1.10.2011, kolumnen Digitala Medier
Internet lika viktigt som luften vi andas
Publicerad: 23/09 15:03Enligt en ny global undersökning gjord på uppdrag av Cisco anser mer än hälften av dagens unga vuxna att internet är en basförnödenhet. Det är lika viktigt att ha tillgång till internet som till luft, vatten och mat. Utan att ha läst hela undersökningen är det svårt att veta vad resultaten egentligen pekar på i praktiken. Naturligtvis ska vi inte försöka bortförklara dem, men alla undersökningsresultat ska alltid ställas i perspektiv till vår egen tillvaro. Som lösryckta statistika är de inte mycket värda.
Finska mediesajten Mediaviikko lyfte fram undersökningen med rubriken ”De traditionella mediernas betydelse för unga har rasat”. När man läser vidare ser man att det resultat som har rasat är dagstidningarnas ställning som primära informationskälla för ungdomarna. Det är väl ingen nyhet? Åtminstone inte när vi uttryckligen tänker på nyheter. Dagstidningens uppgift i nyhetsväg är inte numera att berätta att något hänt, utan att sätta händelsen i ett sammanhang. Det är kanske inte så farligt att inte uppfattas som den ”primära informationskällan”? Läser man dessutom in annat än bara nyheter i ordet ”information” så är det alldeles självklart att internet slår dagstidningen 10-0. Internet är ju så mycket mer än bara nyheter. Information på internet handlar om allt från bibliotekets öppethållningstider till Wikipedia-artikeln om Yxpila* till andra resenärers åsikter om hotellet man tänkt bo på under semestern. Men om vi talar bara om nyheter på internet, så skulle det vara intressant att veta hur många som uppfattar ett mediebolags webbsajt som den primära informationskällan?
Medievärlden förändras och vi förändras med den. Det handlar inte om att krampaktigt fortsätta vara det vi varit tidigare, utan det handlar om att hitta en ny plats i ett nytt medielandskap. Internet är en viktig del av det, men inte på bekostnad av papperstidningen, utan vid sidan av en ny form av papperstidningen.
*Jag och några kolleger var idag på studiebesök till hamnen i Karleby. Hamnen ligger i stadsdelen Yxpila och någon i sällskapet undrade om Yxpila varit en egen kommun någon gång. En snabbkoll på mobil-Wikipedia berättade oss att så inte är fallet.
Sex minuter
Publicerad: 31/08 12:15TV-tittarens uppmärksamhet lär vara i sex minuter. Om det inte var sjätte minut händer något spännande så byter man kanal, eller slutar titta. Det här berättade en tv-strateg nyligen för mig.
Jag tycker det låter som en otroligt kort tid. Kan det faktiskt vara så att vi bara orkar följa med något i sex minuter och sedan tryter orken? Om det här är sant för tv:n (vilket det säkert är, de har väl mätt noggrant), finns det då ett motsvarande fenomen för tidningen? Eller en webbsajt?
Hur ofta måste det finnas rubriker eller bilder som förnyar ditt intresse, för att du inte ska slänga tidningen i hörnet och sucka djupt över att den inte innehåller något intressant? Om vi nu tar Hbl som exempel, så räcker det med att det i Nyheter-delen (den blåa) finns ett par riktigt intressanta artiklar för att du ska orka bläddra igenom delen? Och gäller samma för Mitten (aubergine) och Sporten (gul)?
Hur är det med webben då? Vi vet att våra webbläsare ofta stannar mer än tio minuter i taget på sajten, vilket är riktigt bra för en nyhetssajt. Undrar just hur många intressanta artiklar det krävs för det?
Läser ni sådant som ni tycker är tråkigt?