Författararkiv

Grattis HS!

Publicerad: 27/02 23:14

Alldeles just kom nyheten många väntat på i flere år: Att Helsingin Sanomat övergår till tabloidformat.

Orsaken till att många andra dagstidningar i Finland tvivlat på tabloidiseringen är tudelad. Dels är det en produktionsteknisk fråga. Det är inte alls sagt att de tryckpressar man har lämpar sig för tabloidformatet. Till ytan mindre sidor betyder att sidantalet ökar. Kanske inte exakt till det dubbla eftersom  både text- och bildstorlek spelar in, men många sidor fler blir det. Och tryckpressarna, packsalarna m.m. kanske inte är alldeles lätta att anpassa till det. Men nu är åtminstone HS redo för det. Månne inte flere andra följer med så småningom då också.

Den andra orsaken till att många tidningar dragit sig för tabloidiseringen är annonsintäkterna. Hittills har tidningarna resonerat som så att en mindre sida = färre kvadratcentimetrar = annonserna måste vara billigare. Vilket delvis är helt knasigt. ”En sida är en sida är en sida”. Som vår ex-annonsdirektör brukade säga. En helsidesannons i en tabloidtidning uppmärksammas precis lika mycket av läsaren som en helsida i en broadsheet-tidning. Det  är ingen naturlag att kvadratcentimeterpriset för en annons i en tabloidtidning måste vara exakt det samma som i en broadsheettidning. Tidningar är produkter som utvecklas och vilka annonsmoduler som finns tillgängliga för annonsörerna varierar också från tid till tid.  Rädslan för missade annonsintänkter har varit  orimligt stor inom vår bransch – åtminstone sett från en tidning som tabloidiserades för åtta år sedan.

Att HS just nu väljer att gå över till tabloid beror enligt chefredaktör Mikael Pentikäinen på att tiden är mogen just nu. Helt säkert är den mognare än någonsin, men mogen vågar jag påstå att den varit länge, om de bara hade vågat. Litet lustigt är det ju trots allt att tidningen som är överlägset störst i Finland, men nästan en miljon läsare varje dag och med en position på annonsmarknaden som andra bara kan drömma om, har tvekat så länge. För faktum är att det HS gör på annonsmarknaden, de tvingas annonsörerna (och i många fall också de andra tidningarna) följa. Så nu kan vi som redan tabloidiserat bara glädjas åt att annonsörerna äntligen kommer att se tabloiden som norm och inte som något konstigt format som de tvingas göra om sina annonser för!

Läser man kommentarerna på hs.fi eller på deras Facebooksida är det många som ondgör sig över förnyelsen men många är också glada och nöjda över den. Med facit på hand kan vi på Hbl säga att läsarna vänjer sig. För Hbl stannade en negativ upplageutveckling upp i och med tabloidiseringen och upplagan uppvisade sedan ett litet plus de kommande åren. Visst var en del läsare missnöjda, men så är det alltid. De flesta vande sig rätt fort. Kommer du själv ihåg hur broadsheet-Hbl såg ut med den ljusblåa vinjetten ”Hufvudstadsbladet” högst upp på första sidan? Visst skulle det kännas konstigt om en sådan HBL damp ner i din postlåda imorgon på morgonen?

I dagens läge med stora omvälvningar i mediebranschen är det bra med utveckling, det är bra att modernisera, tänka om. Tidningen behöver inte alltid se ut som den gjort de senaste tjugo åren. För aderton år sedan började jag min bana inom mediebranschen, på just HS, och då såg tidningen mer eller mindre lika ut som idag. Endel sidor var visserligen svartvita (av produktionstekniska skäl), men första sidans annonsplatser var de samma, avdelningsindelningen den samma.

Jag tror att HS kommer att se ett uppsving i sina sviktande läsarsiffror bara de får sin tabloidversion att sitta, det är bara att gratulera till veckans bästa nyhet inom mediebranschen i Finland! Grattis gamla arbetsgivare – äntligen!

 

Rött läppstift åt mommo?

Publicerad: 14/02 12:25

HBL+ har nu koncepttestats hos 20 icke-läsare. Resultaten var uppmuntrande och om ledning och styrelse så tycker så fortsätter vi med utvecklingsarbetet. Skoj!

I diskussionerna projektgruppen emellan har vi förstås funderat på den respons vi fått , vad testarna upplevt som bra och vad de tycker att vi borde vidareutveckla. Själva funderade vi på om vi borde frångå det litet tråkiga, sakliga namn vi tänkt oss och hitta på något klatschigare. Men då påpekade en kollega att ”Vi är väl litet tråkiga och sakliga? Varför ska vi försöka vara något annat? Det skulle vara som att sätta rött läppstift på mommo, inte blir hon yngre av det!”

Kanske det. Hbl:s ambition är ju att vara en seriös nyhetsförmedlare och då får man väl vara saklig åtminstone. Men tråkig behöver man inte vara. Enligt vår alldeles pinfärska läsarenkät beskrev läsarna Hbl som i första hand behändig, lättläst, informativ och bra. Men också som saklig, trovärdig och viktig.

Mer om både Hbl+ och läsarenkäten kommer så småningom.

HBL+ redo för test

Publicerad: 14/12 14:07

Dags för nästa steg i produktuvecklingsprojektet. Att testa koncepetet på potentiella läsare.

Intervjuer* med potentiella läsare (= icke-papperstidningsläsare) kör igång i dagarna. Tjugo personer får bekanta sig med vår concept dummy och berätta vad de tycker om den. Det viktigaste är att få respons på idén, om testarna tror att den typ av medieprodukt som HBL+ representerar kunde ha en roll i deras liv eller inte. Intressant är också att höra vad de tycker om vårt utkast till layout, den röda tråden i innehållsurvalet  och om navigeringslogiken.

Vi hoppas naturligtvis på att intervjuobjekten ska det vi nu tagit fram och visa oss grönt ljus för att fortsätta utvecklingen.  Om inte, får vi starta om, men med en hel del mera kunskap i bagaget.

Varför har vi då inte börjat med att fråga icke-läsare om vad de vill ha? Det är litet som aforismen om vad en medeltida ryttare önskar för att komma snabbare fram; en snabbare häst. Inte en bil. För den medeltida ryttaren var det omöjligt att tänka sig en bil och på samma sätt har vi upplevt att det är så få som ännu har en surfplatta (4% i Finland enligt den senaste uppgiften) att det inte är alldeles enkelt att bara fråga våra icke-läsare vad de vill ha. Vi har istället utgått ifrån respons vi fått, allmängiltiga undersökningar om surfplatteanvändning och egen medieresearch som gjorts bland icke-läsare ur vilken vi kan urläsa vad de som inte läser våra tidningar konsumerar, vilka saker som intresserar dem och vad som motiverar dem i deras mediekonsumtion.

Om några veckor är vi klokare och lovar dela med oss av resultaten!

*Intervjuerna utförs en forskare på Konstindustriella högskolans enhet för medier och design.

Vemodigt att lämna Akvariet

Publicerad: 05/12 15:55

Här på Mannerheimvägen 18 har vi två mötesrum vi kallar Akvariet – Akvariet i fjärde våningen och Akvariet i femte våningen. Femmans akvarium har under november månad agerat tillfälligt arbetsrum för oss som jobbat på Hbl+. Kärntruppen har bestått av Marita Granroth (visuell chef), Carl-Gustav Lindén (ledarskribent) och mig själv. Det är vi tre som suttit i akvariet en månad. Ibland har vi vågat oss utanför akvariet – vi har träffat några läsare och icke-läsare och vi har träffat en guru eller två. Vi har pratat med forskare på Konstindustriella högskolan och med andra mediepersoner. Dessutom har vi haft frekventa besök av en hel del eget folk, chefred, sportchef, personer från vår enhet för digitala medier och personer med visuellt öga. Några gånger har vi samlat ihop vår interna ”referensgrupp” som bestått av personer från olika avdelningar som önskat vara med och tycka till.

Men nu är det slut. I morse plockade jag ner våra upplimmade klipp-och-klista-försök, våra skisser på sidindelningar och våra funderingar kring pudelns kärna. Det som återstår just nu är att Marita petar litet i de visuella detaljerna och att Anton Hemnell, vår webbutvecklare, trollar ihop allt till ett paket vi kan visa åt en grupp potentiella HBL+ -läsare. Sedan får vi se om vi tänkt rätt eller inte.

Det är vemodigt att flytta tillbaka till den egna vrån igen. Det har varit en intensiv månad med otroligt mycket tänkande, argumenterande (men vi har inte blivit osams på riktigt!), lärande, filosoferande, petande i detaljer men också målande med stora penseln. Det har varit givande att jobba tvärs över ”avdelningsgränserna” med kolleger som inte räds att berätta sin egen synvinkel på saken. Alla har vi dessutom haft olika kontakter som vi utnyttjat i arbetet.  Att nu återgå mer till det normala känns bra på så sätt att jag äntligen har tid för ”allt det andra”, som mer eller mindre fått vänta i en månad. Blommorna i mitt eget rum lär också bli nöjda över att någon tänder lampan och vattnar dem igen. Och för ergonomins skulle är det trevligt att vara tillbaka till en normal arbetshörna igen, höger arm började redan litet protestera…

100 000 + 30 miljoner

Publicerad: 19/11 10:00

Nu har vi jobbat i nästan tre veckor, sedan början av november med utvecklingen av HBL+. Vi har pratat, ritat, klippt, klistrat och pratat med både läsare och olika personer med insikt i det digitala och/eller mediebranschen. Varje samtal bidrar med något och hjälper oss komma fram till vad HBL+ ska vara. Tanken är att HBL+ ska tilltala nya läsare, sådana som inte prenumererar på vår papperstidning. Det betyder att slutresultatet inte kan likna papperstidningen alltför mycket och att innehållet inte heller kan vara exakt det samma. Men vad ska det då vara? Vi har försökt närma oss det här ur olika synvinklar:

Vad vet vi om våra icke-prenumeranter? Jo, att de flesta läser en annan papperstidning, t.ex. Helsingin Sanomat eller en lokaltidning. Finländarna är ett tidningsläsande folk, 70 % av finländarna läser en papperstidning dagligen – 90 % minst en gång per vecka. Dagstidningarnas sätt att behandla nyheterna funkar för de flesta finländarna. Men när världen digitaliseras hamnar de snabba nyheterna på webben och uppföljs i tidningen dagen efter där de sätts i ett sammanhang. Fast egentligen är det här inget nytt fenomen, radion och tv:n har varit snabbare ute med nyheter redan i tiotals år, webben har bara gjort det tydligare.

Vi vet också att många av våra icke-prenumeranter gillar vår tidning men inte betraktar den som ett första val av dagstidning. Kanske kommer man från en tvåspråkig familj där den finska parten inte förstår tillräckligt med svenska för att läsa Hbl. Många tycker då att det är för dyrt med två tidningar och då väljer man en som alla i familjen förstår. Eller så bor man på en ort med en stark lokaltidning och väljer hellre den än rikstidningen (exakt det samma dilemmat står förresten Helsingin Sanomat inför – fast de når bara 16 % av befolkningen när vi når 30 % av alla finlandssvenskar). För en del handlar det inte om att man inte har råd med tidningen utan det handlar om att man inte har tid att läsa den.

Visst finns det de som är missnöjda också, de som tycker att vi skriver för litet eller för mycket om något visst ämne, eller att vi borde ha en annan stil.

Vad händer i medievärlden? Ja, mycket händer, men ändå går det såpass långsamt att inga snabba cash är att vänta. Surfplattorna gör entré, men lååångsamt, lååångsamt här i Finland. Det som sker mycket snabbare är att folk börjar konsumera medieinnehåll på sina mobiler. Det handlar mest om mobilversioner av webbsajter, men även betalinnehåll för iPhone och Android går åt. Mest är det människor som pendlar, som har överlops tid på buss och tåg som tar tillfället i akt att kolla nyheterna eller videosnuttar på mobilen. Samtidigt är fortfarande de allra flesta pappersprenumeranterna nöjda med sina papperstidningar och har inga planer i världen att säga upp sin prenumeration.

Vad händer i samhället? Vi får allt flere pensionärer, de stora åldersklasserna går i pension och har mer pengar än tidigare pensionärsgenerationer. Samtidigt börjar allt fler pensionärer vara du med ny teknik. Det såg vi på vårt Ålandstest då en av de äldre deltagarna var den som allra först undrade hur man kunde koppla surfplattan till 40″-plattskärmstv:n. Också på bokmässan i Helsingfors i oktober var många av de intresserade äldre personer.

Vad händer med tekniken? Tekniken tar stormsteg framåt. För två år sedan visste vi inte om iPad, i Finland kom den till försäljning ganska exakt ett år sedan. Största konkurrenten just nu är Samsungs Galaxy Tab men snart kommer Kindle med sin Fire och kanske även Nokia med en windowsbaserad platta. Innehållsproduktionen idag har helt andra förutsättningar än för ett år sedan. I dagens läge kan man i princip göra vad som helst på en surfplatta, det är snarast fantasin som sätter gränser. Och så förstår de existerande systemen som ska integreras med surfplatteproduktens produktion. Ja och de finansiella resurserna förstås. En av de sakkunniga vi talat med tyckte att vi borde lösgöra 10 % av omsättningen för digital utveckling. Det gör man inte i en handvändning.

Hur stor är målgruppen? Talar vi om enbart finlandssvenskar så är målgruppen inte så stor – bara ca 100 -150 000. Lägger vi till de finlandssvenskar som bor utomlands har vi i stora hela hundratusen till. Och så de finskspråkiga som vill konsumera medier på svenska – en vild gissning på ytterligare hundratusen till. Trehundratusen pers. Inte så många, man blir rentav litet deppig ibland. Men, siktar vi högre, så finns det faktiskt 30 miljoner människor på det här klotet som förstår svenska. Varför inte?

Det finns många andra faktorer att beakta också förstås, och vi gör vårt yttersta för att omfatta allt som är relevant. Det är både jobbigt, spännande och utmanande. Ibland litet skrämmande också. Men mestadels otroligt givande och roligt.  Om två veckor, när månaden är slut, ska vi ha en dummyversion att presentera för en grupp potentiella HBL+ -läsare som får tycka till. Och sen ser vi om vi alls har tänkt rätt.

Val för paddan

Publicerad: 17/11 10:50

Det finns ingen norm för hur en tidning ska se ut på pekdator. Det allra enklaste sättet är att rätt och slätt publicera en kopia av papperstidningen, en slags pdf-version. Det är produktionstekniskt enkelt och de läsare som är vana vid papperstidningen hittar lätt i pekdatorversionen. Många tidningar har valt den här lösningen, t.ex. Svenska Dagbladet. Även Hbl utkommer på det här sättet till Ipad och Android. Den andra ytterligheten är att skapa en egen redaktion som både producerar tilläggsmaterial och layoutar innehållet enkom för pekdatorpublikationen. Det är arbetsdrygt och dyrt. USA-baserade The Daily på Ipad, med utvecklings- och årliga driftkostnader på tiotals miljoner euro är det mest pompösa exemplet.

Vilken väg man väljer beror naturligtvis på vad syftet är. Vem är den tilltänkta publiken? Ska det vara ett substitut för papperstidningen eller ett komplement? Ska det vara långläsning eller en produkt för snabba nyheter? Vilken ska utgivningsfrekvensen vara? De här frågorna och många till tangerade vi på onsdag kväll med en grupp läsare som vi bjudit in att diskutera HBL+, vår kommande pekdatorprodukt. Läsarnas synpunkter är speciellt värdefulla då vi utvecklar någonting helt nytt som det inte ännu finns färdiga modeller för.

Samtidigt följer vi med vad andra tidningshus gör för att i mån av möjlighet lära av dem: Vår finskspråkiga kollega, Helsingin Sanomat, har en Ipadversion av papperstidningen som inte är en exakt pdf-kopia, utan innehåller dagens artiklar i stilren och läsarvänlig, pekdatoranpassad form. Den har ett år nacken och återföljs inom kort av veckobilagan, NYT, som på Ipad blir en pdf-version, samt av månadsbilagan Kuukausiliite som på Ipad får en helt ny layout anpassad just för pekdatorer. Det ska bli intressant att se vilket mottagande de får. Tilltalar NYT i pdf-form på Ipad sin unga målgrupp? Och vad tycker de mera mogna Kuukausiliite-läsarna om den pekdatoranpassade versionen?

Publicerad i Hbl 12.11.2011, kolumnen Digitala Medier, med bilder tillagda i bloggen.

Projektnamn HBL+

Publicerad: 04/11 15:40

Slutsatsen av vårens läsplatteprojekt på Åland var att vi måste erbjuda två olika typer av tjänster till surfplattorna:

1) Vi behövde en e-tidning, d.v.s. en replika av dagens tidning, som visar tidningen sida för sida för ett tillgodose behoven hos de läsare som gillar dagstidningen men reser mycket eller bor så att de inte får tidningen på morgonen.

2) Vi behöver en helt ny typ av medieprodukt som är utvecklad uttryckligen för surfplattor.

E-tidningen på iPad och Android finns redan, läs mer på hbl.fi/ipad respektive hbl.fi/pressreader

Surfplattorna kommer att öka i antal och ger helt nya möjligheter till mediekonsumtion; de är suveräna på bilder och videon, möjliggör personifierad information beroende på var användaren befinner sig, innehållet kan vara interaktivt, artiklar kan lätt länkas till tidigare artiklar eller t.o.m. till helt utomstående källor. När plattorna används med de egna fingrarna snarare än en mus och tangentbord blir upplevelsen mera konkret.

Projektet med att ta fram den nya surfplatte/pekdator-produkten körde igång på allvar på tisdag och har nu ett par riktigt produktiva dagar bakom sig. Vi har diskuterat mycket kring hur målgruppen ska definieras och vad profilen på produkten ska vara. Redan nästa onsdag ska vi bolla idéer med en grupp läsare – spännande! Mot slutet av månaden ska ett par olika koncept vara klara att presenteras för en testgrupp som ska få säga sin åsikt. Om mottagandet är bra är det bara att börja bygga produktionssystemen (”bara och bara”, det är alltid lättare sagt än gjort när olika tekniska system ska sammankopplas).

Vi gav den kommande produkten projektnamnet ”HBL+” – som många andra tidningsbolag också gjort med sina surfplattetidningar. Om namnet håller ända till lanseringen av den riktiga produkten får vi se, men vi ville ha ett namn på det vi utvecklar, det känns mer konkret på det sättet.

Har ni tankar kring vad och hur ni skulle vilja läsa Hbl-material på en surfplatta får ni gärna e-posta mig (förnamn.efternamn@ksfmedia.fi) eller kommentera här.

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • mars 2024
    M T O T F L S
    « okt    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Etiketter

  • Kategorier