Arkiv för augusti, 2011

Sex minuter

Publicerad: 31/08 12:15

TV-tittarens uppmärksamhet lär vara i sex minuter. Om det inte var sjätte minut händer något spännande så byter man kanal, eller slutar titta. Det här berättade en tv-strateg nyligen för mig.

Jag tycker det låter som en otroligt kort tid. Kan det faktiskt vara så att vi bara orkar följa med något i sex minuter och sedan tryter orken? Om det här är sant för tv:n (vilket det säkert är, de har väl mätt noggrant), finns det då ett motsvarande fenomen för tidningen? Eller en webbsajt?

Hur ofta måste det finnas rubriker eller bilder som förnyar ditt intresse, för att du inte ska slänga tidningen i hörnet och sucka djupt över att den inte innehåller något intressant? Om vi nu tar Hbl som exempel, så räcker det med att det i Nyheter-delen (den blåa) finns ett par riktigt intressanta artiklar för att du ska orka bläddra igenom delen? Och gäller samma för Mitten (aubergine) och Sporten (gul)?

Hur är det med webben då? Vi vet att våra webbläsare ofta stannar mer än tio minuter i taget på sajten, vilket är riktigt bra för en nyhetssajt. Undrar just hur många intressanta artiklar det krävs för det?

Läser ni sådant som ni tycker är tråkigt?

Ointresserad av papperstidningen?

Publicerad: 27/08 16:23

Är du en av dem som inte mera riktigt gillar papperstidningen? Kanske har du aldrig gillat den, eller så tycker du att du numera får tillräckligt med nyheter från webben?

Att du just nu befinner dig på hbl.fi tyder på att du ändå är intresserad av våra nyheter och reportage. Är du nöjd med att läsa bara hbl.fi eller vill du ha nåt mer? Har du en iPad eller annan pekadator?

Vi vill gärna höra vad du tycker för nu kör vi på allvar igång med produktutvecklingen för en specialdesignad pekdatorprodukt.

Vårens Ålandsprojekt visade oss att vi dels behöver en pdf-version av papperstidningen för pekdatorer och dels behöver en helt annorlunda nyhetsprodukt för de som inte gillar papperstidningen. Pdf-versionen av eHBL för iPad har kommit ut ca en månad sedan och fått ett bra mottagande. Snart ska den också finnas tillgänglig för Android. Därmed är det nu dags att sätta igång med planerandet av den andra varianten, en helt ny typ av produkt, som inte ens har ett namn än. Och det är där du kommer in. Ju mindre intresserad av pappersversionen du är, desto mer vill vi veta hur du skulle vilja få dina Hbl-nyheter levererade!

Berätta det åt oss, här under eller per epost till mig: förnamn.efternamn@ksfmedia.fi

Den osynliga individen

Publicerad: 15/08 13:54

Att mediebranschen befinner sig i ett brytningsskede har väl inte undgått någon. Förutom då möjligtvis dem som jobbar med branschens marknadsundersökningar. Alltför mycket görs ”som vi alltid ha gjort” och inget vill man ändra på ”för då bryter vi trendinformationen”.

Att tro att vi kan dra alla finländare, eller alla som läser en viss tidning, över en kam är absurt. Det tror jag vem som helst som någon gång funderat på sitt eget mediebeteende och sin kompis dito inser. Vi har alla olika vanor och utgör ingen grå massa som likt en fårskock håller ihop hela tiden. Ändå har mediebranschen länge lidit av dåliga undersökningar. Speciellt gäller det här de branschspecifika mastodontundersökningarna som försöker sammanfatta den finska mediekonsumentens läsarvanor i enkla medeltal och procentar. Genom att blint lyssna på vad ”genomsnittsläsaren” tycker så gör vi oss själva en björntjänst. Vi kan inte utveckla en tidning på basen av vad genomsnittet tycker, det blir för lamt. Och inte kan vi engagera annonsörerna heller med var genomsnittsläsaren konsumerar. För i genomsnittet drunknar individen.

De enskilda mediebolagen gör naturligtvis undersökningar inom sitt eget intresseområde. Somliga bolag undersöker mera, andra mindre. Ju lokalare en tidning är dess närmare läsaren står den och har åtminstone förutsättningar för känna sitt lokalsamhälle på pulsen ”live”. Då behövs inte omfattande undersökningar. De större tidningshusen däremot håller sig med researchers, sådana som jag, som jobbar med att känna läsarna på pulsen i olika frågor. Andelen researchers inom tidningsbranschen skulle gärna få vara större och samarbetet med de universitet som har med journalistik och media att göra bättre. Just nu samarbetar vi med Aalto-universitetets Konstindustriella Högskola, men rum för mer samarbete finns nog. Det är bara smart att knyta ”tung” forskning inom branschen till tidningarna, att utnyttja varandras sakkunskap – den ena kan det i teorin, den andra i praktiken. Och jag är övertygad om att det skulle öppna mångas ögon för den kvasi-undersökning som florerar inom vår bransch.

Men nu spirar mitt hopp. Dels har vår mastodontundersökning nummer ett, Kansallinen Mediatutkimus, KMT, äntligen bantats ner till något mer lätthanterligt (läs: i praktiken finns inget annat än läsarantalsprognosen kvar), dels ser det ut som om det vid årsskiftet kör igång ett Next Media –projekt med sikte på att ta reda på vilken roll olika medieprodukter/tjänster spelar hos mediekonsumenten, vilka motiv som spelar in vid valet av medier och vilka olika typer av mediekonsumenter det finns. Ett av de konkreta målen är att förnya branschens undersökningar. Strålande säger jag – inte en dag för tidigt!

Det sociala nyhetsflödet

Publicerad: 08/08 14:01

Jag stötte på en intressant diskussion om sociala medier och nyheter häromdagen. Det var Anette Novak, chefredaktör för Norran, en dagstidning i Skellefteå i norra Sverige, som på Facebook ställde en fråga om nyheter i sociala medier: ”…konstaterar att sociala medier blir en allt viktigare del av redaktionens intake. Vad säger ni- något glimtar förbi på FB/Twitter och sen får man hela historien på sajten eller i tidningen. Funkar det?

De flesta som deltog i diskussionen tyckte att det funkar – det är vardagsmat för de flesta redaktionerna att lägga ut några länkar per dag och på så sätt uppmärksamma publiken om vad man skrivit. Och som läsare är det naturligt att klicka på länken, om man är intresserad – och låta bli om man inte är det. För tidningshusen är de sociala medierna ett sätt att vara närvarande där var läsaren är. Läsaren själv bestämmer vilka nyhetssajter ska vara en del av hans/hennes flöde. Om du vill se vad HBL länkar på Facebook så lägger du till HBL i ditt flöde genom att leta reda på HBL:s sida och sedan klicka på ”Gilla”. På Twitter letar du reda på hblwebb och väljer follow. Om du inte vill ha HBL i ditt flöde så låter du naturligtvis bli.

För läsaren blir nyheterna i de sociala medierna ett lätt sätt att få de nyaste snackisarna levererade under dagens lopp. Samtidigt ser man vad andra som gillar HBL eventuellt ha kommenterat, i bästa fall blir kommentarerna en mini-insändardebatt med kommentarer för och emot.

Sen finns det då den andra typen av nyhetslänkar, den som ens egna vänner på FB eller personer man följer på Twitter delar med sig. Ibland ser man att länken gått vidare många omgångar innan man själv får den. Tack vare sina vänners länkar snubblar man över de mest varierande nyheter – somliga intressantare än andra, somliga seriösare än andra.

Vännernas nyhetslänkar är lika varierande som vännerna själva. Medan en del vänner alltid länkar till nöjesnyheter håller andra sig till mera seriösa nyheter. Gemensamt är att alla länkar till nyheter som de tycker att deras vänner bör läsa. Det sociala nyhetsflödet berikar ens eget val av nyheter. Nyheter man aldrig själv hittat eller valt att klicka på blir lästa för att det är en vän som presenterar dem för en. Och det samma gäller bloggartiklar och internetsidor överlag.

De sociala medierna har blivit en etablerad del av mångas vardag, och det ska bli spännande att se vilken roll de får för nyhetsproduktionen och –konsumtionen. Risken ur läsarsynvinkel är att man får ett alltför slumpmässigt urval nyheter presenterade för sig om man bara läser det ens vänner uppmanar en att läsa. Risken för nyhetsredaktionen är att man börjar skriva nyheter ämnade att ”gillas” och på kuppen förlorar den journalistiska objektiviteten.

Båda scenarierna känns som tur avlägsna i dagens läge. Nyhetskonsumenterna läser annat än bara länkade nyheter och dagstidningarnas redaktioner gör gedigna nyheter på basen av journalistiska val. Men kanske faran lurar bakom hörnet, vad tror du?

Vad gör man egentligen med en iPad?

Publicerad: 03/08 11:02

Det är en fråga som jag får höra med jämna mellanrum. Somliga är genuint nyfikna, andra ställer frågan närmast för att kunna påpeka att de minsann klarar sig utan en. I mitt förra inlägg berättade jag vad jag gör med min padda men eftersom det bara handlade om mina personliga åsikter så är det dags för en titt på vad andra gör med sina surfplattor. Och då talar vi surfplattor överlag, inte bara iPad.

Det finns en hel del forskning om vad amerikanerna gör med sina plattor, men inte så mycket om vad européerna gör, än mindre om vad finländarna gör. I stora drag använder säkert vi finländare våra plattor på samma sätt som amerikanerna så vi får nöja oss med deras undersökningar en tid till.

Enligt en undersökning gjord av Mintel och presenterad på webben av Mashable har var tionde amerikan en surfplatta eller en läsplatta. De flesta som köper plattorna är unga välbärgade män. Men även barnfamiljer köper plattor mer än befolkningen i genomsnitt. Surfplattorna används närmast till att surfa med, se på fotografier med, skicka epost, lyssna på musik och spela spel. Det mesta handlar alltså om nöje.

Enligt en brittisk undersökning har användningen av bordsdatorer gått ner med 35 % och användningen av bärbara datorer gått ner med 39 % hos dem som har en iPad. De allra flesta använder sin padda dagligen och fler än hälften använder den minst en timme om dagen. Ipaden används såväl i vardagsrummet, köket som i sovrummet och var femte brittiska manliga iPad-ägare använder sin padda även på toaletten…

Både i USA och Europa rapporteras alltså att användarna har hittat många olika användningsområden för sina surfplattor och att tiden man spenderar på iPaden är relativt lång. Det skulle vara intressant att se tillförlitliga siffror för Finland och se vad plattorna konkurrerat ut tidsmässigt sett. Tv? Böcker? Kvällspromenaden?

Surfplattorna tävlar med såväl läsplattor, datorer, spelkonsoler och smartmobiler om marknadsandelar. Det återstår att se hur marknaden tar emot plattorna i det långa loppet, om plattorna konkurrerar ut hemmadatorerna eller inte.

Jag tror att surfplattorna kommer att konkurrera ut hemmadatorerna till och med inom en rätt kort tid hos dem som närmast använder sin dator till att läsa epost, surfa på webben och sköta ärenden. Men hos dem som använder datorerna till tunga spel och programmering, eller till att skriva långa texter med kommer inte surfplattan att konkurrera ut den ”riktiga” datorn ännu på länge, det är den inte tillräckligt effektiv till.

Mediebloggen

RSSMediebloggen

Lotta Holm bloggar om läsartrender och ny teknologi, både från Hbl och stora världen

  • Om bloggaren

    Lotta Holm har jobbat med medier varvat med research sedan mitten av 1990-talet. Just nu jobbar hon med research och produktutveckling vid KSF Media och är projektansvarig för Hufvudstadsbladets läsplatteprojekt. Lotta försöker känna dagens mediekonsumenter på pulsen och förstå vad det är som intresserar dem. Hon följer med medietrender både i Finland och internationellt – med målsättningen att KSF Media ska kunna bjuda på ett bra och intressant innehåll. På bloggen rapporterar Lotta om aktuella projekt och fenomen.
  • augusti 2011
    M T O T F L S
    « jul   sep »
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Etiketter

  • Kategorier